瑞典语零基础教程 第二部分 句法

第二部分 句法

2.5从句

Subordinate Clauses

中文把修饰的部分放在被修饰的名词前面:「我昨天买的书」。英语则放在后面,用一个关系词连起来:the book that I bought yesterday。瑞典语和英语一样:boken som jag köpte i går。

不只是关系从句,瑞典语从句的整体结构也和英语非常接近:一个连词打头,后面跟着一个完整的句子。真正需要新学的只有一件事,我们在 0.5 词序 里已经预告过:从句的词序和主句不同。本节把从句的方方面面完整地讲一遍。

并列连词:回顾

先回顾一下 0.5 词序 里的结论。下面这六个并列连词(coordinating conjunction)连接两个地位平等的主句,它们不占第一位,后面的句子保持主句词序:

并列连词 意思 例子
och⁠ 和、而且 Jag lagar mat och han diskar.⁠
men⁠ 但是 Jag är trött, men jag ska jobba.⁠
eller⁠ 或者 Ska vi gå ut, eller ska vi stanna hemma?⁠
för⁠ 因为(书面) Jag stannar hemma, för jag är sjuk.⁠
så⁠ 所以 Det regnade, så vi tog bussen.⁠
utan⁠ 而是(用在否定之后) Han är inte dum, utan lat.⁠

utan 只能用在否定句之后,意思是「不是 A,而是 B」,相当于英语的 not … but …:

瑞Hon bor inte i Stockholm, utan i Malmö.
英She doesn't live in Stockholm, but in Malmö.
中她不住在斯德哥尔摩,而是住在马尔默。

从属连词

从属连词(subordinating conjunction,subjunktion)引导一个从句,这个从句是主句的一个成分,不能独立存在。常用的从属连词如下:

从属连词 意思 例子
att⁠ 引导宾语从句,that Jag vet att hon bor här.⁠
om⁠ 如果;是否 Om det regnar, stannar vi hemma.⁠
när⁠ 当……时 När jag var liten, bodde jag i Göteborg.⁠
då⁠ 当……时(书面语) Då vi kom fram, var det redan mörkt.⁠
eftersom⁠ 因为、既然 Eftersom det regnar, tar vi bussen.⁠
därför att⁠ 因为 Vi tar bussen därför att det regnar.⁠
för att⁠ 因为(口语);为了(+ 不定式) Jag stannade hemma för att jag var sjuk.⁠
medan⁠ 在……的同时 Hon lagade mat medan jag diskade.⁠
innan⁠ 在……之前 Tvätta händerna innan du äter!⁠
efter att⁠ 在……之后 Efter att vi hade ätit, gick vi ut.⁠
sedan⁠ 自从 Jag har bott här sedan jag var tio år.⁠
tills⁠ 直到 Vänta här tills jag kommer tillbaka.⁠
fast, fastän⁠ 虽然(fast 偏口语) Han gick ut fast det regnade.⁠
trots att⁠ 尽管 Trots att han var sjuk, gick han till jobbet.⁠
även om⁠ 即使 Även om det regnar, går vi ut.⁠
så att⁠ 以便、以致 Prata högre så att alla hör!⁠
som⁠ 引导关系从句 Mannen som bor här är läkare.⁠

其中 om 和英语的 if 一样身兼两职:既表示条件「如果」,也表示「是否」(见下文的间接疑问句)。条件句的更多用法见 2.3 将来与假设。

从句的词序

主句和从句的槽位表放在一起看(主句的槽位表见 0.5 词序):

主句:

第一位 定式动词 主语 句子副词 非定式动词 宾语 状语
Han dricker aldrig kaffe.
Hon har redan ätit.
I morgon kommer han inte.

从句:

从属连词 主语 句子副词 定式动词 非定式动词 宾语 状语
eftersom han aldrig dricker kaffe
att hon redan har ätit
om han inte kommer i morgon

对比两张表,从句和主句只有两处不同:

  1. 没有倒装:从句里主语永远紧跟在连词后面,任何状语都不会把它挤到动词后面去。所以主句里放在句首的 i morgon,到了从句里只能放在句尾的状语槽;
  2. 句子副词在定式动词之前:这就是 0.5 词序 里的 BIFF 规则(Bisats: Inte Före Finita verbet)。

除此之外一切照旧:非定式动词仍然紧跟在定式动词后面,宾语和状语的顺序也不变。和英语一样,瑞典语的从句不会把动词挪到句尾:

瑞Jag vet att hon inte har läst boken.
英I know that she hasn't read the book.
中我知道她没读过这本书。

BIFF 里的 inte 只是一个代表,所有句子副词都遵守这条规则。下面每一对句子,左边是主句,右边是同一个句子放进从句之后的样子:

主句 从句 中文
Han kommer inte.⁠ … att han inte kommer.⁠ 他不来。
Hon röker aldrig.⁠ … eftersom hon aldrig röker.⁠ 她从不抽烟。
Vi äter alltid frukost.⁠ … att vi alltid äter frukost.⁠ 我们总是吃早饭。
Det regnar kanske.⁠ … att det kanske regnar.⁠ 也许会下雨。
Han har redan gått.⁠ … att han redan har gått.⁠ 他已经走了。
Hon kommer ofta sent.⁠ … eftersom hon ofta kommer sent.⁠ 她经常迟到。

用程序员的话说,把一个主句变成从句,只需要做一次「交换」:

def to_subordinate(clause):
    # 主句:[第一位] 定式动词 主语 句子副词 ...
    # 从句:连词 主语 句子副词 定式动词 ...
    return [clause.conjunction, clause.subject, *clause.sentence_adverbs,
            clause.finite_verb, *clause.rest]      # rest:非定式动词、宾语、状语

从句放在句首

从句本身也是一个句子成分,所以它可以占据主句的第一位。这时,根据 V2 规则,主句的定式动词必须紧跟在从句后面,主句的主语只能倒装到动词之后:

  • 瑞典语:När jag kom hem, åt jag middag.⁠

  • 英语:When I came home, I ate dinner.

  • 中文:我回家以后吃了晚饭。

  • 瑞典语:Om det regnar i morgon, stannar vi hemma.⁠

  • 英语:If it rains tomorrow, we'll stay at home.

  • 中文:如果明天下雨,我们就待在家里。

这是母语为英语或中文的学习者最常犯的错误之一,因为在英语和中文里,从句后面的主句照常以主语开头:

  • När jag kom hem, jag åt middag.

记住:整个从句算作一个成分,占了第一位,主句的定式动词就是第二位。

口语里还经常在从句后面加一个 så,这个 så 占据第一位,后面照样倒装:Om du vill, så kan vi gå på bio.⁠(你愿意的话,我们可以去看电影。)

从句后面的逗号可加可不加,从句比较长的时候通常会加上。

关系从句:som

关系从句(relative clause)修饰一个名词。英语要在 who、which、that 之间选择,瑞典语一律用 som,人和物都可以:

瑞Mannen som bor här är läkare. / Boken som ligger på bordet är min.
英The man who lives here is a doctor. / The book which is lying on the table is mine.
中住在这里的那个男人是医生。/ 桌上的那本书是我的。

som 在关系从句里可以作主语,也可以作宾语:

  • 作主语时不能省略:Mannen som bor här …(som 是 bor 的主语)
  • 作宾语时可以省略,就像英语的 that 一样:Boken (som) jag läser är spännande.⁠(我在读的那本书很精彩。)

关系从句也是从句,所以同样遵守 BIFF:

瑞Det är en film som jag aldrig har sett.
英It's a film that I've never seen.
中这是一部我从没看过的电影。

和英语一样,介词可以留在关系从句的末尾:

瑞Huset (som) vi bor i är gammalt.
英The house (that) we live in is old.
中我们住的房子很旧。

除了 som,还有几个关系词值得认识:

关系词 用法 例子
vars⁠ 谁的,whose Kvinnan vars bil blev stulen ringde polisen.⁠
där⁠ 在那里,where Staden där jag bor är liten.⁠
vilket⁠ 指代前面整个句子 Han kom i tid, vilket förvånade alla.⁠

最后一个例子里,vilket 指代的不是某个名词,而是「他准时到了」这整件事,相当于英语的 which(He came on time, which surprised everyone)。这种情况下不能用 som。

间接疑问句

把一个疑问句放进另一个句子里,就构成了间接疑问句(indirect question):

  • 直接:Kommer hon?⁠(她来吗?)
  • 间接:Vet du om hon kommer?⁠(你知道她来不来吗?)

间接疑问句是从句,所以要用从句词序,不倒装,遵守 BIFF。分两种情况:

1. 一般疑问句用 om 引导,相当于英语的 if / whether:

瑞Har hon redan ätit? → Jag undrar om hon redan har ätit.
英Has she eaten yet? → I wonder if she has eaten yet.
中她已经吃过了吗?→ 我想知道她是不是已经吃过了。

2. 特殊疑问句由疑问词引导,疑问词本身充当连词:

瑞Varför kommer han inte? → Jag undrar varför han inte kommer.
英Why isn't he coming? → I wonder why he isn't coming.
中他为什么不来?→ 我想知道他为什么不来。

注意直接疑问句里 kommer 在主语前、inte 在主语后,变成间接疑问句之后,顺序变成了「主语 – inte – 定式动词」。

疑问词作主语时要加 som

这是瑞典语间接疑问句里一条很特别的规则。如果疑问词本身就是句子的主语,那么在间接疑问句里要在疑问词后面加上 som:

直接疑问句 间接疑问句 中文
Vem kommer?⁠ Jag vet inte vem som kommer.⁠ 我不知道谁会来。
Vad hände?⁠ Berätta vad som hände!⁠ 说说发生了什么!
Vilka bor här?⁠ Vet du vilka som bor här?⁠ 你知道谁住在这里吗?

如果疑问词不是主语,就不加 som:

  • Vem träffade du?⁠ → Jag undrar vem du träffade.⁠(vem 是宾语,主语是 du)

可以这样记:从句的槽位表里,连词后面紧跟着的必须是主语。当疑问词本身就是主语时,它移到了连词的位置上,主语的槽位就空了出来,som 正好用来把它填上。写成伪代码:

def indirect_question(q):
    if q.is_yes_no:                        # Kommer hon?
        return ["om", *subordinate_order(q)]
    if q.wh_word_is_subject:               # Vem kommer?
        return [q.wh_word, "som", *subordinate_order(q.without_wh_word())]
    return [q.wh_word, *subordinate_order(q.without_wh_word())]   # Varför kommer han inte?

att 从句

att 引导的从句相当于英语的 that 从句,通常作宾语:

瑞Jag tror att det blir regn.
英I think that it's going to rain.
中我觉得要下雨了。

和英语的 that 一样,att 在 tro(认为)、tycka(觉得)、säga(说)、veta(知道)、hoppas(希望)这些常用动词后面经常被省略:

瑞Jag tror (att) han kommer.
英I think (that) he's coming.
中我想他会来。

口语里,att 从句(尤其是省略了 att 的时候)有时会用主句的词序,比如 Han sa att han hade inte tid。但书面语里请坚持使用从句词序:Han sa att han inte hade tid(他说他没时间)。

att 从句也可以作主语,这时通常用 det 占住主语的位置,把 att 从句放到句尾,和英语的 it … that … 一样:

瑞Det är bra att du kom.
英It's good that you came.
中你来了真好。

不定式结构

很多时候,从句可以简化成 att + 不定式,就像英语用 to + 不定式一样:

瑞Det är roligt att resa. / Hon glömde att ringa.
英It's fun to travel. / She forgot to call.
中旅行很有意思。/ 她忘了打电话。

不定式的否定,inte 放在 att 和不定式之间,和英语 not to 的位置一样:

瑞Han lovade att inte komma för sent.
英He promised not to be late.
中他保证不迟到。

两个常用的不定式结构:

1. för att + 不定式 = 为了,相当于英语的 in order to:

瑞Jag läser svenska för att kunna prata med mina kollegor.
英I'm studying Swedish in order to be able to talk to my colleagues.
中我学瑞典语是为了能和同事交流。

注意 för att 后面跟不定式时是「为了」,跟从句时是「因为」:Jag läser svenska för att jag bor i Sverige(我学瑞典语,因为我住在瑞典)。

2. utan att + 不定式 = 没有做某事,相当于英语的 without + -ing:

瑞Han gick utan att säga hej då.
英He left without saying goodbye.
中他没打招呼就走了。

此外还有 efter att ha + supinum,意思是「在做完某事之后」,相当于英语的 after having done:Efter att ha ätit gick vi ut(吃完饭后我们出去了)。注意这个不定式短语整体占据第一位,所以后面的 gick vi 倒装了。

eftersom 还是 därför att?

「因为」在瑞典语里有好几种说法,它们的区别主要在于位置和词序:

词 类型 位置 词序 例子
eftersom⁠ 从属连词 句首或句中 从句词序 Eftersom vi inte hade bil, tog vi bussen.⁠
därför att⁠ 从属连词 主句之后 从句词序 Vi tog bussen därför att vi inte hade bil.⁠
för⁠ 并列连词 主句之后 主句词序 Vi tog bussen, för vi hade inte bil.⁠
för att⁠ 从属连词 主句之后(口语) 从句词序 Vi tog bussen för att vi inte hade bil.⁠

几点说明:

  • eftersom 常用来给出一个双方都知道、或者不需要强调的原因,经常放在句首;
  • därför att 强调原因本身,常用来回答 Varför?(为什么?):Varför tog ni bussen?⁠ – Därför att vi inte hade bil.⁠ 它一般不放在句首;
  • för 是并列连词,后面是主句,所以 inte 在定式动词之后:för vi hade inte bil;
  • 不要把 därför att 和副词 därför(因此)搞混。därför 占据第一位并引起倒装:Vi hade inte bil.⁠ Därför tog vi bussen.⁠(见 0.5 词序)

så att 还是 så?

så 和 så att 看起来只差一个词,用法却不同:

  • så(并列连词)= 所以,表示结果,后面用主句词序:

    瑞Det regnade, så vi kunde inte gå ut.
    英It was raining, so we couldn't go out.
    中下雨了,所以我们没法出去。
  • så att(从属连词)= 以便、使得,表示目的或结果,后面用从句词序:

    瑞Jag skriver upp det så att du inte glömmer.
    英I'll write it down so that you don't forget.
    中我把它写下来,免得你忘了。

区别仍然体现在 inte 的位置上:så vi kunde inte,så att du inte glömmer。

总结

本节介绍了瑞典语的从句:

  1. 并列连词 och、men、eller、för、så、utan 连接两个主句,后面用主句词序;
  2. 从属连词(att、om、när、eftersom、medan、innan、trots att 等)引导从句;
  3. 从句不倒装,句子副词放在定式动词之前(BIFF),动词不会跑到句尾;
  4. 从句放在句首时占据第一位,主句的定式动词紧随其后,主语倒装;
  5. 关系从句一律用 som,作宾语时可以省略;vars 表示「谁的」,där 表示「在那里」,vilket 指代整个句子;
  6. 间接疑问句用从句词序:一般疑问句用 om 引导;疑问词作主语时要加 som(vem som、vad som);
  7. att 在 tro、tycka、säga、veta 后常被省略;att + 不定式、för att + 不定式(为了)、utan att + 不定式(没有做某事)可以代替从句;
  8. 表示原因时,eftersom 和 därför att 后接从句词序,并列连词 för 后接主句词序。

练习

  1. 把下面的句子放进 Jag tror att … 之中:Han kommer inte i morgon.(他明天不来。)
  2. 把从句移到句首:Jag åt middag när jag kom hem.(我回家后吃了晚饭。)
  3. 改成间接疑问句:Vem bor här? → Vet du …?(谁住在这里?→ 你知道……吗?)
  4. 改成间接疑问句:Har hon redan ätit? → Jag undrar …(她已经吃过了吗?→ 我想知道……)
  5. 用 som 把两句话合成一句:Jag har en vän. Vännen bor i Malmö.(我有一个朋友。这个朋友住在马尔默。)
  6. 填入 för 或 eftersom:Vi tog bussen, ___ vi hade inte bil. ___ vi inte hade bil, tog vi bussen.
答案
  1. Jag tror att han inte kommer i morgon.⁠(从句中 inte 在定式动词之前)
  2. När jag kom hem, åt jag middag.⁠(从句占据第一位,主句倒装)
  3. Vet du vem som bor här?⁠(vem 是主语,要加 som)
  4. Jag undrar om hon redan har ätit.⁠
  5. Jag har en vän som bor i Malmö.⁠
  6. Vi tog bussen, för vi hade inte bil.⁠(för 后面是主句词序,inte 在动词后)Eftersom vi inte hade bil, tog vi bussen.⁠(eftersom 后面是从句词序,inte 在动词前;从句在句首,主句倒装)