瑞典语零基础教程 第一部分 词法

第一部分 词法

1.3形容词

Adjectives

英语的形容词从来不变:a big car、a big house、big cars、the big car,big 永远是 big。中文更是如此,「大」放在哪里都是「大」。

瑞典语的形容词则要「看名词的脸色」:名词是 en 词还是 ett 词、单数还是复数、定指还是不定指,形容词都要跟着变。用程序员的话说,形容词的形式是名词属性的一个函数:

form = adjective(word, noun.gender, noun.number, noun.definiteness)

听起来很吓人,但实际上这个函数的值域只有三个:原形、-t 形式和 -a 形式。本节就来看看什么时候用哪一个。

不定指形式:三个词尾

先看不定指的情况:

en 词 ett 词 复数
定语 en stor bil⁠ ett stort hus⁠ stora bilar / hus⁠
表语 bilen är stor⁠ huset är stort⁠ bilarna är stora⁠

规则只有三条:

  1. 修饰 en 词单数,用原形:stor;
  2. 修饰 ett 词单数,加 -t:stort;
  3. 修饰复数(不管 en 词还是 ett 词),加 -a:stora。

请特别注意表格的第二行:形容词不仅在名词前面(定语)要变,放在 är、blir 后面作表语的时候也要和主语保持一致。这是英语和中文都没有的:

瑞Huset är stort. Barnen är trötta.
英The house is big. The children are tired.
中房子很大。孩子们累了。

例子Vi har ett nytt kök och nya stolar, men bordet är gammalt.

We have a new kitchen and new chairs, but the table is old.

我们有一个新厨房和几把新椅子,但桌子是旧的。

解释ett kök(厨房)是 ett 词,ny → nytt;stolar 是复数,ny → nya;bordet 是 ett 词,作表语时 gammal → gammalt。

拼写规则

大多数形容词直接加 -t、-a 即可:stor – stort – stora,grön – grönt – gröna,varm – varmt – varma。需要留意的是下面几种情况:

情况 原形 -t 形式 -a 形式 中文
以长元音结尾,加 -tt ny⁠ nytt⁠ nya⁠ 新的
blå⁠ blått⁠ blåa⁠ 蓝色的
元音 + d 结尾,d 变 -tt röd⁠ rött⁠ röda⁠ 红色的
glad⁠ glatt⁠ glada⁠ 高兴的
辅音 + d 结尾,d 变 -t känd⁠ känt⁠ kända⁠ 著名的
长元音 + t 结尾,变 -tt vit⁠ vitt⁠ vita⁠ 白色的
söt⁠ sött⁠ söta⁠ 甜的、可爱的
辅音 + t 结尾,-t 形式不变 svart⁠ svart⁠ svarta⁠ 黑色的
lätt⁠ lätt⁠ lätta⁠ 容易的
以非重读 -en 结尾 öppen⁠ öppet⁠ öppna⁠ 开着的
以非重读 -el、-er 结尾 enkel⁠ enkelt⁠ enkla⁠ 简单的
vacker⁠ vackert⁠ vackra⁠ 美丽的
不规则 gammal⁠ gammalt⁠ gamla⁠ 老的
liten⁠ litet⁠ små⁠ 小的

几点说明:

  • ny → nytt、röd → rött、vit → vitt 这类变化不只是拼写问题:-tt 前面的元音会变成短元音(见 0.2 发音),所以 ny 读 [nyː],nytt 读 [nʏt]。
  • 以 -en、-el、-er 结尾的形容词,加 -a 时要去掉那个非重读的 e:öppen → öppna,enkel → enkla,vacker → vackra。这和上一节名词复数 nyckel → nycklar 是同一个规律。
  • gammal → gamla 去掉了 a,同时 mm 变成了 m,原因也和 sommar → somrar 一样:m 在辅音前不双写。
  • liten(小)是最不规则的形容词,复数完全换了一个词 små,定指单数又是另一个词 lilla(见下文)。

写成伪代码,-t 形式大致是这样构造的:

def neuter(adj):
    if ends_with_long_vowel(adj):          # ny, blå
        return adj + "tt"                  # nytt, blått
    if ends_with_long_vowel_then(adj, "d"):  # röd, glad
        return adj[:-1] + "tt"             # rött, glatt
    if adj.endswith("d"):                  # känd
        return adj[:-1] + "t"              # känt
    if ends_with_long_vowel_then(adj, "t"):  # vit, söt
        return adj + "t"                   # vitt, sött
    if adj.endswith("t"):                  # svart, lätt
        return adj                         # 不变
    if adj.endswith("en"):                 # öppen
        return adj[:-1] + "t"              # öppet
    return adj + "t"                       # stort, grönt, enkelt

不变的形容词

有一小批形容词永远不变,主要是以 -a、-e 或 -s 结尾的词,以及一些口语词:

  • bra(好的):en bra bil, ett bra hus, bra bilar
  • extra(额外的)、gratis(免费的)
  • lila(紫色的)、rosa(粉色的)
  • kul(有趣的,口语)

bra 是最常用的形容词之一,它不变这件事能让初学者少犯很多错。

定指形式:-a 与双重定指

当名词是定指的时候,形容词一律用 -a 形式,不分 en 词、ett 词和单复数。同时,名词前面还要加一个定冠词 den(en 词)、det(ett 词)或 de(复数,读作 [dɔm]):

en 词 ett 词 复数
不定指 en stor bil⁠ ett stort hus⁠ stora bilar⁠
定指 den stora bilen⁠ det stora huset⁠ de stora bilarna⁠

这就是所谓的双重定指(double definiteness):名词本身已经带了定指词尾 -en,前面还要再加一个 den。数一数「那辆大车」这个意思被标记了几次:

瑞den stora bilen(den、-a、-en,三处)
英the big car(一处)
中那辆大车(一处)

从信息论的角度看这是冗余,但自然语言里冗余随处可见。就像在代码里把类型标注写了两遍,编译器不需要,读的人却更不容易出错。

规则可以总结为:

  • 名词前没有形容词时,只用词尾:bilen(不加 den);
  • 名词前有形容词时,加上 den/det/de:den stora bilen。

所以不能只说 stora bilen,也不能说 den bilen(除非 den 是指示代词「那辆」,见 1.4 代词)。

例子Jag tar den röda jackan, inte den svarta.

I'll take the red jacket, not the black one. 我要那件红色的夹克,不要黑色的。

解释en jacka 是 en 词,定指,所以是 den röda jackan。后半句省略了名词,形容词直接当名词用(见下文)。

两个补充:

  • liten 的定指形式是 lilla:den lilla flickan(那个小女孩),复数则是 de små barnen(那些小孩子)。
  • 修饰男性单数时,书面语里定指形式也可以用 -e 代替 -a:den gamle mannen(那位老人),说 den gamla mannen 也完全正确。

注意到了吗?-a 形式既用于复数,又用于定指。换句话说,原形和 -t 形式只出现在不定指单数里,其余所有情况都用 -a:

en 词单数不定指 ett 词单数不定指 其余所有情况
stor(大)⁠ stor⁠ stort⁠ stora
ny(新)⁠ ny⁠ nytt⁠ nya
gammal(老)⁠ gammal⁠ gammalt⁠ gamla

所以完整的选择逻辑其实很短:

def adjective(word, gender, number, definite):
    if number == "sg" and not definite:
        return word if gender == "en" else neuter(word)   # stor / stort
    return a_form(word)                                    # stora(liten 例外:lilla / små)

什么时候不用双重定指?

有几种情况,形容词仍然用 -a 形式,但名词不加定指词尾,前面也不加 den/det/de:

1. 在物主代词和所属 -s 后面。这和 1.1 名词:性与定指 里 Annas bok 的道理一样,物主代词和 -s 已经「用掉」了名词的定指:

瑞min nya bil / Annas nya bil
英my new car / Anna's new car
中我的新车 / 安娜的新车

2. 在书面语的指示代词 denna/detta/dessa 后面。口语里说 den här nya bilen(这辆新车,名词带词尾),书面语里说 denna nya bil(名词不带词尾)。详见 1.4 代词。

3. 在 nästa(下一个)和 samma(同一个)后面,名词用不定指形式:nästa vecka(下周)、samma dag(同一天)。但 förra(上一个)后面的名词要用定指:förra veckan(上周)。这几个词很常用,值得直接记住整个短语。

4. 一些固定的名称和短语省略了 den:Vita huset(白宫)、Gamla stan(斯德哥尔摩老城)、hela dagen(一整天)。

比较级与最高级

规则变化:-are、-ast

大多数形容词加 -are 构成比较级,加 -ast 构成最高级,和英语的 -er、-est 如出一辙:

原形 比较级 最高级 中文
varm⁠ varmare⁠ varmast⁠ 温暖的
kall⁠ kallare⁠ kallast⁠ 冷的
billig⁠ billigare⁠ billigast⁠ 便宜的
dyr⁠ dyrare⁠ dyrast⁠ 贵的
rolig⁠ roligare⁠ roligast⁠ 有趣的
vacker⁠ vackrare⁠ vackrast⁠ 美丽的

比较级不变化:en varmare dag、ett varmare rum、varmare dagar,都是 varmare。

最高级作定语时用定指形式,加 -e,前面同样要有 den/det/de:den varmaste dagen(最热的那一天),det billigaste rummet(最便宜的那个房间)。作表语时用原形:Den här biljetten är billigast.⁠(这张票最便宜。)

元音变化:-re、-st

有一组常用形容词,比较级加 -re、最高级加 -st,同时元音发生变化,这和上一节 bok → böcker 是同一种现象:

原形 比较级 最高级 定指最高级 中文
stor⁠ större⁠ störst⁠ största⁠ 大的
lång⁠ längre⁠ längst⁠ längsta⁠ 长的、高的
ung⁠ yngre⁠ yngst⁠ yngsta⁠ 年轻的
tung⁠ tyngre⁠ tyngst⁠ tyngsta⁠ 重的
hög⁠ högre⁠ högst⁠ högsta⁠ 高的
låg⁠ lägre⁠ lägst⁠ lägsta⁠ 低的
gammal⁠ äldre⁠ äldst⁠ äldsta⁠ 老的

这一组的定指最高级加的是 -a:den största staden(最大的城市)、den äldsta kyrkan(最古老的教堂)。

不规则变化

和英语的 good – better – best 一样,最常用的几个形容词完全不规则:

原形 比较级 最高级 中文
bra / god⁠ bättre⁠ bäst⁠ 好的
dålig⁠ sämre⁠ sämst⁠ 差的
liten⁠ mindre⁠ minst⁠ 小的
många⁠ fler⁠ flest⁠ 多的(可数)
mycket⁠ mer⁠ mest⁠ 多的(不可数)

dålig 的比较级是 sämre(质量更差)。另有一对 värre – värst,它是 ond(坏的)的比较级,用于本来就不好、变得更糟的事情:Det blir värre och värre.⁠(情况越来越糟。)

många 和 mycket 的区别对应英语的 many 和 much:många böcker(很多书),mycket vatten(很多水)。

mer 和 mest

以 -isk 结尾的形容词和分词一般不加 -are、-ast,而是像英语的 more、most 一样在前面加 mer 和 mest:

  • praktisk → mer praktisk → mest praktisk(实用的)
  • känd → mer känd → mest känd(著名的)

很多较长的形容词两种说法都有,比如 intressant(有趣的)的比较级可以说 intressantare,但 mer intressant 更常见。

än 和 lika … som

比较的对象用 än(相当于 than、「比」)引出,「和……一样」用 lika … som:

  • 瑞典语:Stockholm är större än Göteborg.⁠

  • 英语:Stockholm is bigger than Gothenburg.

  • 中文:斯德哥尔摩比哥德堡大。

  • 瑞典语:Anna är lika lång som Erik.⁠

  • 英语:Anna is as tall as Erik.

  • 中文:安娜和埃里克一样高。

形容词当名词用

形容词的定指形式可以直接当名词用,省掉后面的名词:

瑞de unga och de gamla
英the young and the old
中年轻人和老年人

在上下文清楚的时候,瑞典语和中文一样可以把名词直接省略,而英语需要补一个 one:

瑞Jag tar den röda.
英I'll take the red one.
中我要红的。

总结

本节介绍了瑞典语形容词的变化:

  1. 形容词只有三个形式:原形、-t 形式、-a 形式;
  2. 原形和 -t 形式只用于不定指单数(en 词用原形,ett 词用 -t),其余情况一律用 -a;
  3. 作表语时也要和主语保持一致:huset är stort;
  4. 名词前有形容词时用双重定指:den stora bilen;物主代词、所属 -s 后面不用;
  5. 比较级加 -are、最高级加 -ast,一组常用词元音变化并加 -re、-st,bra、dålig、liten 等完全不规则;
  6. -isk 结尾的形容词和分词用 mer/mest;比较用 än,「一样」用 lika … som。

练习

  1. 用 ny(新的)的正确形式填空:en ___ bil,ett ___ hus,___ bilar,den ___ bilen。
  2. 改错:Huset är stor.(房子很大。)
  3. 改错:Jag gillar stora huset.(我喜欢那座大房子。gillar = 喜欢)
  4. 翻译成瑞典语:「我的新车」「最大的城市」(城市 = en stad)。
  5. 写出比较级和最高级:varm(暖和的)、ung(年轻的)、bra(好的)。
答案
  1. en ny bil, ett nytt hus, nya bilar, den nya bilen。
  2. Huset är stort.⁠(huset 是 ett 词,表语也要用 -t 形式)
  3. Jag gillar det stora huset.⁠(名词前有形容词,要加 det)
  4. min nya bil(物主代词后不用双重定指);den största staden。
  5. varmare – varmast;yngre – yngst;bättre – bäst。