瑞典语零基础教程 第一部分 词法

第一部分 词法

1.4代词

Pronouns

代词(pronoun)用来代替名词、名词词组甚至一整句话,避免重复。在 0.1 基础概念 中我们说过,瑞典语的名词已经没有格了,但代词还保留着主格和宾格,和英语的 I / me 完全一样。所以代词是瑞典语里「格」的最后一块阵地。

本节依次介绍六类代词:

  • 人称代词(personal pronoun):jag、du、han……
  • 反身代词(reflexive pronoun):mig、dig、sig……
  • 物主代词(possessive):min、din、sin……
  • 指示代词(demonstrative):den här、den där、denna……
  • 疑问代词(interrogative):vem、vad、vilken……
  • 不定代词(indefinite pronoun):man、någon、ingen、alla……

人称代词

主格 宾格 英语 中文
第一人称单数 jag⁠ mig⁠ I / me 我
第二人称单数 du⁠ dig⁠ you 你
第三人称单数 han⁠ honom⁠ he / him 他
hon⁠ henne⁠ she / her 她
hen⁠ hen / henom⁠ they / them 他或她(性别中立)
den⁠ den⁠ it 它(指 en 词)
det⁠ det⁠ it 它(指 ett 词)
第一人称复数 vi⁠ oss⁠ we / us 我们
第二人称复数 ni⁠ er⁠ you 你们
第三人称复数 de⁠ dem⁠ they / them 他们

用法和英语一样:作主语用主格,作宾语、放在介词后面用宾格。

  • 瑞典语:Jag ser honom.⁠ Han ser mig.⁠

  • 英语:I see him. He sees me.

  • 中文:我看见他。他看见我。

  • 瑞典语:Kommer du med oss?⁠

  • 英语:Are you coming with us?

  • 中文:你和我们一起去吗?

关于 du 和 ni 在礼貌程度上的区别,见 0.3 基本表达。

发音:写的和读的不一样

有几个代词的读音和拼写差别很大,初学时一定要注意:

  • jag 读 [jɑː],词尾的 g 通常不发音。
  • mig、dig、sig 读 [mɛj]、[dɛj]、[sɛj],非正式的文字里甚至直接写成 mej、dej、sej。
  • de 和 dem 读音完全相同,都读 [dɔm],口语化的文字里也写作 dom。

最后一点连瑞典人自己写作时也经常弄混。有一个简单的办法:翻译成英语,they 就写 de,them 就写 dem。

den 和 det:代词也要读取名词的性

英语里所有的东西都可以用 it 来指代,中文的「它」也一样。瑞典语则要看被指代的名词是 en 词还是 ett 词:

  • 瑞典语:Var är bilen?⁠ Den står där ute.⁠

  • 英语:Where is the car? It's out there.

  • 中文:车在哪儿?它在外面。

  • 瑞典语:Var är huset?⁠ Det ligger vid sjön.⁠

  • 英语:Where is the house? It's by the lake.

  • 中文:房子在哪儿?它在湖边。

用程序员的话说,代词和形容词一样,也要读取名词的 gender 属性:

def it(noun):
    if noun.number == "pl":
        return "de"
    return "den" if noun.gender == "en" else "det"

指人的时候当然用 han、hon(或 hen),哪怕名词本身是 ett 词:ett barn(孩子)可以用 han 或 hon 来指代,不知道性别时用 det 或 hen。

hen

hen 是一个性别中立的第三人称代词,2015 年被收入瑞典学院的官方词表 SAOL。它用在两种场合:性别未知或无关紧要的时候,以及指代不认同二元性别的人。它的作用和英语里单数的 they 相同:

瑞Om en student är sjuk, ska hen ringa skolan.
英If a student is ill, they should call the school.
中如果有学生生病了,他或她应该给学校打电话。

hen 的宾格可以说 hen,也可以说 henom;物主代词是 hens。

det 作形式主语

中文里说「下雨了」「很冷」,句子可以没有主语。瑞典语和英语一样,句子必须有主语,没有实际主语的时候就用 det 来占位:

瑞典语 英语 中文
Det regnar.⁠ It's raining. 下雨了。
Det är kallt.⁠ It's cold. 很冷。
Det finns en bank här.⁠ There is a bank here. 这里有一家银行。

注意 Det är kallt 用的是形容词的 -t 形式,因为 det 是中性的(见 1.3 形容词)。

det finns(存在、有)非常常用,相当于英语的 there is / there are,后面的名词单复数都可以:Det finns många sjöar i Sverige.⁠(瑞典有很多湖。)

反身代词

当宾语和主语是同一个人时,要用反身代词,相当于英语的 -self:

反身代词 例句 中文
jag⁠ mig⁠ Jag tvättar mig.⁠ 我洗漱。
du⁠ dig⁠ Du tvättar dig.⁠ 你洗漱。
han/hon/hen⁠ sig⁠ Hon tvättar sig.⁠ 她洗漱。
vi⁠ oss⁠ Vi tvättar oss.⁠ 我们洗漱。
ni⁠ er⁠ Ni tvättar er.⁠ 你们洗漱。
de⁠ sig⁠ De tvättar sig.⁠ 他们洗漱。

可以看到,第一、第二人称的反身代词就是普通的宾格,只有第三人称有一个专门的形式 sig。它的作用是消除歧义:

  • Han tvättar sig.⁠(他给自己洗。)
  • Han tvättar honom.⁠(他给另一个人洗。)

很多动词在瑞典语里必须带反身代词,而对应的英语和中文都不需要。这类动词叫做反身动词,记单词时要连同 sig 一起记:

瑞典语 英语 中文 例句
sätta sig⁠ sit down 坐下 Sätt dig!(坐吧!)⁠
lägga sig⁠ lie down, go to bed 躺下、上床睡觉 Jag lägger mig tidigt.(我睡得早。)⁠
känna sig⁠ feel 感觉 Jag känner mig trött.(我觉得累。)⁠
lära sig⁠ learn 学习 Hon lär sig svenska.(她在学瑞典语。)⁠
gifta sig⁠ get married 结婚 De gifter sig i maj.(他们五月结婚。)⁠
skynda sig⁠ hurry 赶快 Skynda dig!(快点!)⁠

想强调「亲自」「自己」的时候,用 själv,它和形容词一样随主语变化(själv / självt / själva):Jag gör det själv.⁠(我自己来做。)Vi gör det själva.⁠(我们自己来做。)

物主代词

en 词 ett 词 复数 英语
我的 min⁠ mitt⁠ mina⁠ my
你的 din⁠ ditt⁠ dina⁠ your
他的 hans⁠ hans⁠ hans⁠ his
她的 hennes⁠ hennes⁠ hennes⁠ her
他或她的 hens⁠ hens⁠ hens⁠ their
它的 dess⁠ dess⁠ dess⁠ its
我们的 vår⁠ vårt⁠ våra⁠ our
你们的 er⁠ ert⁠ era⁠ your
他们的 deras⁠ deras⁠ deras⁠ their
自己的 sin⁠ sitt⁠ sina⁠ his/her/its/their own

min、din、vår、er、sin 这几个要像形容词一样变化,但请注意:它们读取的是被拥有的名词的性和数,而不是拥有者的:

瑞min bil / mitt hus / mina böcker
英my car / my house / my books
中我的车 / 我的房子 / 我的书

hans、hennes、hens、dess、deras 则永远不变。它们其实就是人称代词加上所属 -s 得来的(han → hans),和 Annas、bilens 是一回事。

物主代词后面的名词用不定指形式,有形容词时形容词用 -a 形式,这一点在 1.3 形容词 中已经讲过:min nya bil,而不是 min nya bilen。

口语里还能听到 våran、vårat、eran、erat 这样的形式,书面语里请用 vår、vårt、er、ert。

sin、sitt、sina:「自己的」

这是瑞典语代词里最需要花时间理解的一点,但对说中文的人来说反而很自然。

英语的 his 有歧义:Erik washes his car 里的车,可能是埃里克自己的,也可能是别人的。瑞典语用两个不同的词把这两种情况区分开:

  • 瑞典语:Erik tvättar sin bil.⁠

  • 英语:Erik washes his (own) car.

  • 中文:埃里克洗自己的车。

  • 瑞典语:Erik tvättar hans bil.⁠

  • 英语:Erik washes his (someone else's) car.

  • 中文:埃里克洗他的车。(「他」是另一个人,比如约翰)

中文的「自己的」正是 sin 最好的对应。sin 也要随被拥有的名词变化:sin bil、sitt hus、sina böcker。

使用 sin 的规则有三条:

  1. 只用于第三人称。第一、第二人称直接用 min、din、vår、er:Jag tvättar min bil.⁠
  2. 指向同一个分句的主语。拥有者必须是这个分句的主语,才用 sin。
  3. 不能出现在主语里面。sin 是「指回」主语的,它自己不能是主语的一部分:
瑞Erik och hans fru bor i Stockholm.
英Erik and his wife live in Stockholm.
中埃里克和他的妻子住在斯德哥尔摩。

这里 hans fru 是主语的一部分,所以不能用 sin。同理,Hans bil är röd(他的车是红色的)也不能说 Sin bil är röd。

第二条里的「同一个分句」在从句里尤其要注意:

例子Anna tror att Erik letar efter sin nyckel.

Anna thinks that Erik is looking for his key. 安娜认为埃里克在找他自己的钥匙。

Anna tror att Erik letar efter hennes nyckel.⁠

Anna thinks that Erik is looking for her key. 安娜认为埃里克在找她(安娜)的钥匙。

解释从句 att Erik letar efter … 的主语是 Erik,所以 sin 只能指 Erik。要表达「安娜的钥匙」,就得用 hennes。

Eriktvättarsinbil. sin = 自己的 指回本句的主语 Erik Eriktvättarhansbil. 另一个人,比如约翰 hans 指向主语以外的人 从句 AnnatrorattErikletareftersinnyckel. 从句的主语是 Erik,sin 只能指 Erik 从句 AnnatrorattErikletarefterhennesnyckel. 要指安娜,就得用 hennes
sin 指回同一个分句的主语,hans、hennes 指向别处

写成伪代码:

def third_person_possessive(owner, possessed, clause):
    if owner is clause.subject and possessed not in clause.subject:
        return agree("sin", possessed)      # sin / sitt / sina
    return genitive(owner)                  # hans / hennes / hens / dess / deras

指示代词

den här 和 den där

口语里最常用的指示代词是 den här(这个)和 den där(那个),它们要随名词的性和数变化,而且名词要用定指形式:

en 词 ett 词 复数
这 den här bilen⁠ det här huset⁠ de här böckerna⁠
那 den där bilen⁠ det där huset⁠ de där böckerna⁠

这和英语、中文都不一样:英语说 this car,中文说「这辆车」,名词本身不变;瑞典语的名词却照样带着定指词尾 -en,相当于把「这一辆」说了两遍。

把重音放在 den 上,单独一个 den 也可以表示「那个」:Jag vill ha den bilen.⁠(我要那辆车。)

当用「这是……」「那是……」来介绍或指认东西时,一律用 det 开头,不管后面的名词是什么性、什么数,这一点和中文的「这是」完全一样:

瑞Det här är min bror. Det här är mina böcker.
英This is my brother. These are my books.
中这是我哥哥。这是我的书。

denna、detta、dessa

书面语里常用 denna(en 词)、detta(ett 词)、dessa(复数),它们后面的名词不加定指词尾:

  • 书面语:denna bil、detta hus、dessa böcker
  • 口语:den här bilen、det här huset、de här böckerna

疑问代词

瑞典语 英语 中文 例句
vem⁠ who 谁 Vem är det?(那是谁?)⁠
vems⁠ whose 谁的 Vems bok är det här?(这是谁的书?)⁠
vad⁠ what 什么 Vad heter du?(你叫什么名字?)⁠
vilken / vilket / vilka⁠ which 哪个、哪些 Vilken bil är din?(哪辆车是你的?)⁠

vem 不区分主格和宾格:Vem ser du?⁠(你看见谁了?)英语的 who / whom 在瑞典语里都是 vem。

vilken 也要随名词变化:vilken bil、vilket hus、vilka böcker。

其余的疑问词(var、när、hur、varför 等)见 0.3 基本表达。

不定代词

man

man 泛指「人们」「一个人」,相当于英语里泛指的 you 或 one,中文里常常干脆省略主语:

  • 瑞典语:Man äter mycket fisk i Sverige.⁠

  • 英语:People eat a lot of fish in Sweden.

  • 中文:瑞典人吃很多鱼。

  • 瑞典语:Här talar man svenska.⁠

  • 英语:Swedish is spoken here.

  • 中文:这里说瑞典语。

man 的宾格是 en,物主形式是 ens:Det gör en glad.⁠(这让人开心。)

någon 和 ingen

någon / något / några 表示「某个」「一些」「任何」,ingen / inget / inga 表示「没有」,它们都随名词变化:

en 词 ett 词 复数
某个、一些 någon⁠ något⁠ några⁠
没有 ingen⁠ inget⁠ inga⁠
  • Har du några frågor?⁠(你有什么问题吗?)
  • Jag har ingen bil.⁠(我没有车。)
  • Inget problem!⁠(没问题!)

单独使用时,någon 表示「某人」,något 表示「某事」,ingen 表示「没有人」,inget 表示「没有东西」:Någon står vid dörren.⁠(有人站在门口。)

ingen 可以换成 inte någon 来说,意思相同:Jag har inte någon bil。但如果句子里有非定式动词,宾语位置就只能用 inte … någon:

  • 正确:Jag har inte sett någon.⁠(我谁也没看见。)
  • 错误:Jag har sett ingen.

all、varje、båda、annan

瑞典语 英语 中文 例句
all / allt / alla⁠ all, everything, everyone 所有、一切、大家 Alla är här.(大家都到了。)Allt är bra.(一切都好。)⁠
varje⁠ every 每个 varje dag(每天)⁠
båda⁠ both 两个都 båda barnen(两个孩子都)⁠
annan / annat / andra⁠ other, another 另一个、其他的 en annan bil, ett annat hus, andra böcker⁠

all 修饰不可数名词:all mat(所有的食物)、allt vatten(所有的水);alla 修饰复数:alla barn(所有的孩子)。varje 永远不变。båda 后面的名词用定指形式。

宾语前移

最后介绍一条和代词有关的词序规则。回忆 0.5 词序 中的槽位表:宾语排在句子副词(inte 等)后面。

  • Jag känner inte Erik.⁠(我不认识埃里克。)

但如果宾语是一个不重读的代词,而且句子里只有一个动词(没有非定式动词),这个代词通常会「前移」到 inte 的前面:

  • Jag känner honom inte.⁠(我不认识他。)
  • Hon tvättar sig inte.⁠(她不洗漱。)

如果句子里有非定式动词,代词就待在原来的位置,不前移:

  • Jag har inte sett honom.⁠(我没看见他。)

放到槽位表里看:

第一位 定式动词 主语 (前移的代词) 句子副词 非定式动词 宾语
Jag känner inte Erik.
Jag känner honom inte.
Jag har inte sett honom.

如果要强调这个代词,比如「我不认识他(而是认识她)」,可以不前移:Jag känner inte honom, utan henne.⁠ 从句里也不前移:… att jag inte känner honom。

总结

本节介绍了瑞典语的六类代词:

  1. 人称代词保留主格和宾格(jag / mig),用法和英语一样;mig、dig 读 [mɛj]、[dɛj],de、dem 都读 [dɔm];
  2. 指代事物时,en 词用 den,ett 词用 det;hen 是性别中立的代词;det 可以作形式主语:Det regnar,Det finns;
  3. 反身代词只有第三人称有专门形式 sig,很多动词必须带反身代词:sätta sig、känna sig、lära sig;
  4. min、din、vår、er、sin 随被拥有的名词变化,hans、hennes、deras 不变;
  5. sin / sitt / sina 相当于中文的「自己的」,指回同一个分句的第三人称主语,不能出现在主语里;
  6. den här / den där 后面的名词用定指形式,书面语的 denna / detta / dessa 后面用不定指形式;
  7. 不重读的代词宾语在只有一个动词的主句里通常前移到 inte 之前:Jag känner honom inte。

练习

  1. 用正确的人称代词填空:Jag ser ___(他). ___(她)kommer med ___(我们).
  2. 用 den 或 det 填空:Var är boken? ___ ligger på bordet.(en bok)Var är äpplet? ___ ligger i köket.(ett äpple)
  3. 用 min / mitt / mina 填空:___ hus、___ bil、___ böcker。
  4. 用 sin 或 hans 填空:Erik älskar ___ fru.(埃里克爱他自己的妻子。)Erik och ___ fru kommer i kväll.(埃里克和他的妻子今晚来。)
  5. 把 inte 放到正确的位置:Jag förstår dig.(我不理解你。förstår = 理解)
  6. 翻译成瑞典语:「这是我的书。」「这本书是我的。」(书 = en bok)
答案
  1. Jag ser honom.⁠ Hon kommer med oss.⁠
  2. Den ligger på bordet.⁠ Det ligger i köket.⁠
  3. mitt hus、min bil、mina böcker。
  4. Erik älskar sin fru.⁠(拥有者是主语)Erik och hans fru kommer i kväll.⁠(hans fru 是主语的一部分,不能用 sin)
  5. Jag förstår dig inte.⁠(不重读的代词宾语前移到 inte 之前)
  6. Det här är min bok.⁠(「这是」一律用 det här)Den här boken är min.⁠(den här 后面的名词用定指形式;min 随 en bok 变化)