瑞典语零基础教程 第一部分 词法

第一部分 词法

1.2名词:复数

Nouns: Plural

上一节我们画了一张 2×2 的表,并且只讲了它的上半部分:

不定指 定指
单数 en bil⁠ bilen⁠
复数 bilar⁠ bilarna⁠

本节讲下半部分:复数。

先看看我们熟悉的两门语言是怎么处理复数的。中文的名词根本没有复数形式,「一本书」和「三本书」里的「书」完全一样,数量由数词和量词来表达,「们」也只用在人身上。英语的复数几乎总是加 -s(car → cars),只有少数例外需要死记(man → men、child → children、sheep → sheep)。

瑞典语介于两者之间,但比英语麻烦一些:不定指复数有五种构成方式,语法书里称作五类复数。好消息是,一旦知道了不定指复数,定指复数几乎就是自动的。

五类复数

先看一张总表,后面再逐类解释:

类 复数词尾 典型的名词 单数 复数
1 -or 以 -a 结尾的 en 词 en flicka⁠ flickor⁠
2 -ar 大部分单音节 en 词;以 -e、-ing、-dom、-el、-er 结尾的 en 词 en bil⁠ bilar⁠
3 -er 很多 en 词,尤其是重音在最后一个音节的外来词;部分词元音会变化 en telefon⁠ telefoner⁠
4 -n 以元音结尾的 ett 词 ett äpple⁠ äpplen⁠
5 零词尾 以辅音结尾的 ett 词;以 -are、-er 结尾、表示人的 en 词 ett hus⁠ hus⁠

可以看到,名词的性和词尾基本决定了它属于哪一类:前三类几乎全是 en 词,后两类以 ett 词为主。所以上一节反复强调要连同 en/ett 一起记单词,到了复数这里就开始收回报了。

第 1 类:-or

以 -a 结尾的 en 词,去掉 -a,加 -or。这一类非常规整:

单数 复数 中文
en flicka⁠ flickor⁠ 女孩
en kvinna⁠ kvinnor⁠ 女人
en vecka⁠ veckor⁠ 星期
en gata⁠ gator⁠ 街道
en klocka⁠ klockor⁠ 钟、表

还有少数以辅音结尾的 en 词也属于这一类,比如 en ros → rosor(玫瑰)、en våg → vågor(波浪)。

注意,以 -a 结尾的 ett 词不属于第 1 类,比如 ett hjärta(心)、ett öga(眼睛),它们属于第 4 类。

第 2 类:-ar

这是 en 词里最大的一类,加 -ar。属于这一类的主要有:

  • 大部分单音节 en 词
    • en bil → bilar(车)、en dag → dagar(天)、en stol → stolar(椅子)、en hund → hundar(狗)、en sjö → sjöar(湖)
  • 以非重读 -e 结尾的 en 词,去掉 -e 再加 -ar
    • en pojke → pojkar(男孩)
  • 以 -ing / -ning、-dom 结尾的 en 词
    • en tidning → tidningar(报纸)、en sjukdom → sjukdomar(疾病)
  • 以非重读 -el、-er、-en 结尾的 en 词,去掉其中的 e 再加 -ar
    • en nyckel → nycklar(钥匙)、en fågel → fåglar(鸟)
    • en syster → systrar(姐妹)、en vinter → vintrar(冬天)
    • en öken → öknar(沙漠)

和上一节的定指形式一样,以「短元音 + m」结尾的词在加词尾时要补上双写:en dröm → drömmar(梦)。

另外有两个常用词值得单独看一眼:

  • en sommar → somrar(夏天):去掉 a 之后 mm 后面紧跟着辅音 r,而瑞典语的拼写习惯是 mm 在辅音前写成单个 m,所以写作 somrar 而不是 sommrar。
  • en morgon → morgnar(早晨):去掉的是 o。

第 3 类:-er

加 -er。这一类最杂,主要有:

  • 很多单音节 en 词
    • en sak → saker(东西、事情)、en park → parker(公园)、en bank → banker(银行)
  • 重音在最后一个音节的外来词
    • en telefon → telefoner(电话)、en station → stationer(车站)、en restaurang → restauranger(餐馆)、en turist → turister(游客)、en idé → idéer(主意)
  • 以 -het 结尾的 en 词
    • en frihet → friheter(自由)、en nyhet → nyheter(新闻)
  • 少数 ett 词
    • ett museum → museer(博物馆,去掉 -um)

还有一小批常用词,在加 -er 的同时元音发生变化(a → ä,o → ö),有的还要双写辅音:

单数 复数 中文
en stad⁠ städer⁠ 城市
en hand⁠ händer⁠ 手
en tand⁠ tänder⁠ 牙齿
en strand⁠ stränder⁠ 海滩
ett land⁠ länder⁠ 国家
en bok⁠ böcker⁠ 书
en fot⁠ fötter⁠ 脚
en natt⁠ nätter⁠ 夜晚

英语里的 foot → feet、tooth → teeth 其实是同一种古老现象(元音变音)留下的痕迹,只不过英语只剩下几个化石,瑞典语则保留得多一些。

第 4 类:-n

以元音结尾的 ett 词,加 -n:

单数 复数 中文
ett äpple⁠ äpplen⁠ 苹果
ett ställe⁠ ställen⁠ 地方
ett hjärta⁠ hjärtan⁠ 心
ett meddelande⁠ meddelanden⁠ 消息

两个常用的例外:ett öga → ögon(眼睛),ett öra → öron(耳朵),词尾的 -a 变成了 -on。

第 5 类:零词尾

复数和单数完全相同。属于这一类的有:

  • 以辅音结尾的 ett 词
    • ett hus → hus(房子)、ett barn → barn(孩子)、ett bord → bord(桌子)、ett år → år(年)、ett problem → problem(问题)
    • 以 -el、-er 结尾的 ett 词也一样:ett fönster → fönster(窗户)、ett exempel → exempel(例子)
  • 以 -are 结尾的 en 词(多表示人)
    • en lärare → lärare(老师)、en läkare → läkare(医生)
  • 以 -er 结尾、表示人的 en 词
    • en musiker → musiker(音乐家)、en tekniker → tekniker(技术员)

英语里也有 sheep、deer 这样单复数同形的词,但只是少数;瑞典语里这一类非常常见。不过对说中文的人来说,这恰恰是最不需要适应的一类:

瑞ett barn / tre barn
英a child / three children
中一个孩子 / 三个孩子

定指复数

五类复数虽然麻烦,定指复数却简单得多:只要看不定指复数的词尾就能决定。

类 不定指单数 定指单数 不定指复数 定指复数 规则
1 en flicka⁠ flickan⁠ flickor⁠ flickorna⁠ -r 结尾,加 -na
2 en bil⁠ bilen⁠ bilar⁠ bilarna⁠ -r 结尾,加 -na
3 en telefon⁠ telefonen⁠ telefoner⁠ telefonerna⁠ -r 结尾,加 -na
4 ett äpple⁠ äpplet⁠ äpplen⁠ äpplena⁠ -n 结尾,加 -a
5(ett) ett hus⁠ huset⁠ hus⁠ husen⁠ 加 -en
5(en) en lärare⁠ läraren⁠ lärare⁠ lärarna⁠ 去掉 -e,加 -na

也就是说:

  1. 以 -r 结尾的复数(第 1、2、3 类)一律加 -na:bilarna、böckerna、städerna;
  2. 第 4 类以 -n 结尾,加 -a:äpplena、hjärtana;
  3. 零词尾的 ett 词加 -en:husen、barnen、borden;
  4. 零词尾的 en 词加 -na,以 -are 结尾的要先去掉 e:lärarna、läkarna;以 -er 结尾的直接加:musikerna。

ögon 和 öron 虽然属于第 4 类,但它们以 -on 结尾,定指复数是 ögonen、öronen。

写成伪代码:

def definite_plural(plural, gender, declension):
    if plural.endswith("r") and declension in (1, 2, 3):
        return plural + "na"                  # bilar → bilarna, böcker → böckerna
    if declension == 4:
        return plural + "a"                   # äpplen → äpplena(ögon、öron 除外)
    if gender == "ett":
        return plural + "en"                  # hus → husen
    if plural.endswith("are"):
        return plural[:-1] + "na"             # lärare → lärarna
    return plural + "na"                      # musiker → musikerna

不规则复数

和英语的 man → men、mouse → mice 一样,瑞典语也有一些不规则复数,而且恰好也是这几个词:

不定指单数 定指单数 不定指复数 定指复数 中文
en man⁠ mannen⁠ män⁠ männen⁠ 男人
en mus⁠ musen⁠ möss⁠ mössen⁠ 老鼠
en gås⁠ gåsen⁠ gäss⁠ gässen⁠ 鹅
en bror⁠ brodern⁠ bröder⁠ bröderna⁠ 兄弟
en far⁠ fadern⁠ fäder⁠ fäderna⁠ 父亲
en mor⁠ modern⁠ mödrar⁠ mödrarna⁠ 母亲
en dotter⁠ dottern⁠ döttrar⁠ döttrarna⁠ 女儿
en son⁠ sonen⁠ söner⁠ sönerna⁠ 儿子

家庭成员这几个词的不规则程度最高。日常口语里,「爸爸」「妈妈」更常说 en pappa、en mamma,它们是规规矩矩的第 1 类:pappor、mammor。

猜复数:一段启发式代码

把前面的规律串起来,可以写出一个「猜复数」的函数:

def guess_plural(word, gender):
    if gender == "ett":
        if ends_with_vowel(word):
            return word + "n"                         # äpple → äpplen      第 4 类
        return word                                   # hus → hus           第 5 类
    # 以下都是 en 词
    if word.endswith("a"):
        return word[:-1] + "or"                       # flicka → flickor    第 1 类
    if word.endswith("are") or is_person_in_er(word):
        return word                                   # lärare → lärare     第 5 类
    if word.endswith("e"):
        return word[:-1] + "ar"                       # pojke → pojkar      第 2 类
    if word.endswith(("ing", "dom")):
        return word + "ar"                            # tidning → tidningar 第 2 类
    if ends_with_unstressed_el_er_en(word):
        return drop_unstressed_e(word) + "ar"         # nyckel → nycklar    第 2 类
    if word.endswith("het") or stressed_on_last_syllable(word):
        return word + "er"                            # telefon → telefoner 第 3 类
    if is_monosyllable(word):
        return word + "ar"                            # bil → bilar         第 2 类(但 sak → saker!)
    return word + "er"                                # 第 3 类
ett 词 先看性 复数类别 以元音结尾?是+näpple → äpplen4否 其余不变hus → hus5 en 词 以 -a 结尾?是-a → -orflicka → flickor1否 以 -are 结尾,或是 -er 结尾的人?是不变lärare → lärare5否 以 -e 结尾?是-e → -arpojke → pojkar2否 以 -ing 或 -dom 结尾?是+artidning → tidningar2否 以非重读的 -el、-er、-en 结尾?是去 e +arnyckel → nycklar2否 以 -het 结尾,或重音在最后?是+ertelefon → telefoner3否 单音节?(不可靠:sak → saker)是+arbil → bilar2否 其余+er3
把 guess_plural 画成流程图:从上往下逐条判断,圆圈里是复数的类别

这段代码对大多数名词都能猜对,但它只是启发式规则,不是语法定义。最明显的漏洞在倒数第二个分支:单音节的 en 词到底加 -ar 还是 -er,并没有可靠的规则(bil → bilar,sak → saker),元音变化(bok → böcker)也完全猜不出来。规则和词典冲突时,永远以词典为准。

瑞典语词典通常会把这些信息直接标在词条上,比如:

  • bil -en -ar:定指单数 bilen,复数 bilar
  • hus -et; pl. hus:定指单数 huset,复数 hus

所以,最可靠的记单词方式是一次记三个形式:en bil, bilen, bilar。定指复数可以按上面的规则推出来,不必再记。

不可数名词

和英语一样,表示物质的名词通常没有复数,也不加不定冠词:

瑞Jag dricker mjölk och äter mat.
英I drink milk and eat food.
中我喝牛奶,吃饭。

类似的还有 vatten(水)、kaffe(咖啡)、socker(糖)。在咖啡馆点单时,可以直接按份数说:Två kaffe, tack.⁠(两杯咖啡,谢谢。)

不过,瑞典语和英语在「什么东西可数」这件事上并不完全一致:

瑞典语 英语 中文
ett råd → råd⁠ a piece of advice 一条建议
en nyhet → nyheter⁠ a piece of news 一条新闻
en möbel → möbler⁠ a piece of furniture 一件家具

英语里这几个词不可数,要借助 a piece of;中文借助量词「条」「件」;瑞典语则直接把它们当作普通的可数名词。

反过来,也有几个词只有复数:pengar(钱)、kläder(衣服)、glasögon(眼镜)。它们的定指形式是 pengarna、kläderna、glasögonen。

形容词也要跟着变

名词变成复数之后,修饰它的形容词也要变:en stor bil → stora bilar → de stora bilarna。这是下一节 1.3 形容词 的内容。

总结

本节介绍了瑞典语名词的复数:

  1. 不定指复数有五类:-or、-ar、-er、-n 和零词尾;
  2. 名词的性和词尾基本决定了它属于哪一类:以 -a 结尾的 en 词加 -or,以元音结尾的 ett 词加 -n,以辅音结尾的 ett 词不变;
  3. 单音节 en 词加 -ar 还是 -er 没有可靠的规则,需要查词典;
  4. 定指复数由不定指复数推出:-r 后加 -na,-n 后加 -a,零词尾的 ett 词加 -en,零词尾的 en 词加 -na;
  5. man、mus、gås 和家庭成员的称呼有不规则复数;
  6. 记单词时一次记三个形式:en bil, bilen, bilar。

练习

  1. 写出下列名词的不定指复数和定指复数:en gata(街道)、en pojke(男孩)、en telefon(电话)、ett äpple(苹果)、ett barn(孩子)、en lärare(老师)、en bok(书)。
  2. 下列名词分别属于第几类复数?en tidning(报纸)、ett bord(桌子)、en station(车站)、ett hjärta(心)、en kvinna(女人)。
  3. 翻译成瑞典语:「那些孩子」「三个男人」(男人 = en man,三 = tre)。
  4. 改错:Jag har två hundor.(我有两条狗。hund 是单音节 en 词,属于第 2 类)
答案
  1. gator – gatorna;pojkar – pojkarna;telefoner – telefonerna;äpplen – äpplena;barn – barnen;lärare – lärarna;böcker – böckerna。
  2. tidning:第 2 类(tidningar);bord:第 5 类(bord);station:第 3 类(stationer);hjärta:第 4 类(hjärtan);kvinna:第 1 类(kvinnor)。
  3. barnen;tre män。
  4. Jag har två hundar.⁠