第一部分 词法
1.2名词:复数
Nouns: Plural
上一节我们画了一张 2×2 的表,并且只讲了它的上半部分:
| 不定指 | 定指 | |
|---|---|---|
| 单数 | en bil | bilen |
| 复数 | bilar | bilarna |
本节讲下半部分:复数。
先看看我们熟悉的两门语言是怎么处理复数的。中文的名词根本没有复数形式,「一本书」和「三本书」里的「书」完全一样,数量由数词和量词来表达,「们」也只用在人身上。英语的复数几乎总是加 -s(car → cars),只有少数例外需要死记(man → men、child → children、sheep → sheep)。
瑞典语介于两者之间,但比英语麻烦一些:不定指复数有五种构成方式,语法书里称作五类复数。好消息是,一旦知道了不定指复数,定指复数几乎就是自动的。
五类复数
先看一张总表,后面再逐类解释:
| 类 | 复数词尾 | 典型的名词 | 单数 | 复数 |
|---|---|---|---|---|
| 1 | -or | 以 -a 结尾的 en 词 | en flicka | flickor |
| 2 | -ar | 大部分单音节 en 词;以 -e、-ing、-dom、-el、-er 结尾的 en 词 | en bil | bilar |
| 3 | -er | 很多 en 词,尤其是重音在最后一个音节的外来词;部分词元音会变化 | en telefon | telefoner |
| 4 | -n | 以元音结尾的 ett 词 | ett äpple | äpplen |
| 5 | 零词尾 | 以辅音结尾的 ett 词;以 -are、-er 结尾、表示人的 en 词 | ett hus | hus |
可以看到,名词的性和词尾基本决定了它属于哪一类:前三类几乎全是 en 词,后两类以 ett 词为主。所以上一节反复强调要连同 en/ett 一起记单词,到了复数这里就开始收回报了。
第 1 类:-or
以 -a 结尾的 en 词,去掉 -a,加 -or。这一类非常规整:
| 单数 | 复数 | 中文 |
|---|---|---|
| en flicka | flickor | 女孩 |
| en kvinna | kvinnor | 女人 |
| en vecka | veckor | 星期 |
| en gata | gator | 街道 |
| en klocka | klockor | 钟、表 |
还有少数以辅音结尾的 en 词也属于这一类,比如 en ros → rosor(玫瑰)、en våg → vågor(波浪)。
注意,以 -a 结尾的 ett 词不属于第 1 类,比如 ett hjärta(心)、ett öga(眼睛),它们属于第 4 类。
第 2 类:-ar
这是 en 词里最大的一类,加 -ar。属于这一类的主要有:
- 大部分单音节 en 词
- en bil → bilar(车)、en dag → dagar(天)、en stol → stolar(椅子)、en hund → hundar(狗)、en sjö → sjöar(湖)
- 以非重读 -e 结尾的 en 词,去掉 -e 再加 -ar
- en pojke → pojkar(男孩)
- 以 -ing / -ning、-dom 结尾的 en 词
- en tidning → tidningar(报纸)、en sjukdom → sjukdomar(疾病)
- 以非重读 -el、-er、-en 结尾的 en 词,去掉其中的 e 再加 -ar
- en nyckel → nycklar(钥匙)、en fågel → fåglar(鸟)
- en syster → systrar(姐妹)、en vinter → vintrar(冬天)
- en öken → öknar(沙漠)
和上一节的定指形式一样,以「短元音 + m」结尾的词在加词尾时要补上双写:en dröm → drömmar(梦)。
另外有两个常用词值得单独看一眼:
- en sommar → somrar(夏天):去掉 a 之后 mm 后面紧跟着辅音 r,而瑞典语的拼写习惯是 mm 在辅音前写成单个 m,所以写作 somrar 而不是
sommrar。 - en morgon → morgnar(早晨):去掉的是 o。
第 3 类:-er
加 -er。这一类最杂,主要有:
- 很多单音节 en 词
- en sak → saker(东西、事情)、en park → parker(公园)、en bank → banker(银行)
- 重音在最后一个音节的外来词
- en telefon → telefoner(电话)、en station → stationer(车站)、en restaurang → restauranger(餐馆)、en turist → turister(游客)、en idé → idéer(主意)
- 以 -het 结尾的 en 词
- en frihet → friheter(自由)、en nyhet → nyheter(新闻)
- 少数 ett 词
- ett museum → museer(博物馆,去掉 -um)
还有一小批常用词,在加 -er 的同时元音发生变化(a → ä,o → ö),有的还要双写辅音:
| 单数 | 复数 | 中文 |
|---|---|---|
| en stad | städer | 城市 |
| en hand | händer | 手 |
| en tand | tänder | 牙齿 |
| en strand | stränder | 海滩 |
| ett land | länder | 国家 |
| en bok | böcker | 书 |
| en fot | fötter | 脚 |
| en natt | nätter | 夜晚 |
英语里的 foot → feet、tooth → teeth 其实是同一种古老现象(元音变音)留下的痕迹,只不过英语只剩下几个化石,瑞典语则保留得多一些。
第 4 类:-n
以元音结尾的 ett 词,加 -n:
| 单数 | 复数 | 中文 |
|---|---|---|
| ett äpple | äpplen | 苹果 |
| ett ställe | ställen | 地方 |
| ett hjärta | hjärtan | 心 |
| ett meddelande | meddelanden | 消息 |
两个常用的例外:ett öga → ögon(眼睛),ett öra → öron(耳朵),词尾的 -a 变成了 -on。
第 5 类:零词尾
复数和单数完全相同。属于这一类的有:
- 以辅音结尾的 ett 词
- ett hus → hus(房子)、ett barn → barn(孩子)、ett bord → bord(桌子)、ett år → år(年)、ett problem → problem(问题)
- 以 -el、-er 结尾的 ett 词也一样:ett fönster → fönster(窗户)、ett exempel → exempel(例子)
- 以 -are 结尾的 en 词(多表示人)
- en lärare → lärare(老师)、en läkare → läkare(医生)
- 以 -er 结尾、表示人的 en 词
- en musiker → musiker(音乐家)、en tekniker → tekniker(技术员)
英语里也有 sheep、deer 这样单复数同形的词,但只是少数;瑞典语里这一类非常常见。不过对说中文的人来说,这恰恰是最不需要适应的一类:
定指复数
五类复数虽然麻烦,定指复数却简单得多:只要看不定指复数的词尾就能决定。
| 类 | 不定指单数 | 定指单数 | 不定指复数 | 定指复数 | 规则 |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | en flicka | flickan | flickor | flickorna | -r 结尾,加 -na |
| 2 | en bil | bilen | bilar | bilarna | -r 结尾,加 -na |
| 3 | en telefon | telefonen | telefoner | telefonerna | -r 结尾,加 -na |
| 4 | ett äpple | äpplet | äpplen | äpplena | -n 结尾,加 -a |
| 5(ett) | ett hus | huset | hus | husen | 加 -en |
| 5(en) | en lärare | läraren | lärare | lärarna | 去掉 -e,加 -na |
也就是说:
- 以 -r 结尾的复数(第 1、2、3 类)一律加 -na:bilarna、böckerna、städerna;
- 第 4 类以 -n 结尾,加 -a:äpplena、hjärtana;
- 零词尾的 ett 词加 -en:husen、barnen、borden;
- 零词尾的 en 词加 -na,以 -are 结尾的要先去掉 e:lärarna、läkarna;以 -er 结尾的直接加:musikerna。
ögon 和 öron 虽然属于第 4 类,但它们以 -on 结尾,定指复数是 ögonen、öronen。
写成伪代码:
def definite_plural(plural, gender, declension):
if plural.endswith("r") and declension in (1, 2, 3):
return plural + "na" # bilar → bilarna, böcker → böckerna
if declension == 4:
return plural + "a" # äpplen → äpplena(ögon、öron 除外)
if gender == "ett":
return plural + "en" # hus → husen
if plural.endswith("are"):
return plural[:-1] + "na" # lärare → lärarna
return plural + "na" # musiker → musikerna
不规则复数
和英语的 man → men、mouse → mice 一样,瑞典语也有一些不规则复数,而且恰好也是这几个词:
| 不定指单数 | 定指单数 | 不定指复数 | 定指复数 | 中文 |
|---|---|---|---|---|
| en man | mannen | män | männen | 男人 |
| en mus | musen | möss | mössen | 老鼠 |
| en gås | gåsen | gäss | gässen | 鹅 |
| en bror | brodern | bröder | bröderna | 兄弟 |
| en far | fadern | fäder | fäderna | 父亲 |
| en mor | modern | mödrar | mödrarna | 母亲 |
| en dotter | dottern | döttrar | döttrarna | 女儿 |
| en son | sonen | söner | sönerna | 儿子 |
家庭成员这几个词的不规则程度最高。日常口语里,「爸爸」「妈妈」更常说 en pappa、en mamma,它们是规规矩矩的第 1 类:pappor、mammor。
猜复数:一段启发式代码
把前面的规律串起来,可以写出一个「猜复数」的函数:
def guess_plural(word, gender):
if gender == "ett":
if ends_with_vowel(word):
return word + "n" # äpple → äpplen 第 4 类
return word # hus → hus 第 5 类
# 以下都是 en 词
if word.endswith("a"):
return word[:-1] + "or" # flicka → flickor 第 1 类
if word.endswith("are") or is_person_in_er(word):
return word # lärare → lärare 第 5 类
if word.endswith("e"):
return word[:-1] + "ar" # pojke → pojkar 第 2 类
if word.endswith(("ing", "dom")):
return word + "ar" # tidning → tidningar 第 2 类
if ends_with_unstressed_el_er_en(word):
return drop_unstressed_e(word) + "ar" # nyckel → nycklar 第 2 类
if word.endswith("het") or stressed_on_last_syllable(word):
return word + "er" # telefon → telefoner 第 3 类
if is_monosyllable(word):
return word + "ar" # bil → bilar 第 2 类(但 sak → saker!)
return word + "er" # 第 3 类
这段代码对大多数名词都能猜对,但它只是启发式规则,不是语法定义。最明显的漏洞在倒数第二个分支:单音节的 en 词到底加 -ar 还是 -er,并没有可靠的规则(bil → bilar,sak → saker),元音变化(bok → böcker)也完全猜不出来。规则和词典冲突时,永远以词典为准。
瑞典语词典通常会把这些信息直接标在词条上,比如:
- bil -en -ar:定指单数 bilen,复数 bilar
- hus -et; pl. hus:定指单数 huset,复数 hus
所以,最可靠的记单词方式是一次记三个形式:en bil, bilen, bilar。定指复数可以按上面的规则推出来,不必再记。
不可数名词
和英语一样,表示物质的名词通常没有复数,也不加不定冠词:
类似的还有 vatten(水)、kaffe(咖啡)、socker(糖)。在咖啡馆点单时,可以直接按份数说:Två kaffe, tack.(两杯咖啡,谢谢。)
不过,瑞典语和英语在「什么东西可数」这件事上并不完全一致:
| 瑞典语 | 英语 | 中文 |
|---|---|---|
| ett råd → råd | a piece of advice | 一条建议 |
| en nyhet → nyheter | a piece of news | 一条新闻 |
| en möbel → möbler | a piece of furniture | 一件家具 |
英语里这几个词不可数,要借助 a piece of;中文借助量词「条」「件」;瑞典语则直接把它们当作普通的可数名词。
反过来,也有几个词只有复数:pengar(钱)、kläder(衣服)、glasögon(眼镜)。它们的定指形式是 pengarna、kläderna、glasögonen。
形容词也要跟着变
名词变成复数之后,修饰它的形容词也要变:en stor bil → stora bilar → de stora bilarna。这是下一节 1.3 形容词 的内容。
总结
本节介绍了瑞典语名词的复数:
- 不定指复数有五类:-or、-ar、-er、-n 和零词尾;
- 名词的性和词尾基本决定了它属于哪一类:以 -a 结尾的 en 词加 -or,以元音结尾的 ett 词加 -n,以辅音结尾的 ett 词不变;
- 单音节 en 词加 -ar 还是 -er 没有可靠的规则,需要查词典;
- 定指复数由不定指复数推出:-r 后加 -na,-n 后加 -a,零词尾的 ett 词加 -en,零词尾的 en 词加 -na;
- man、mus、gås 和家庭成员的称呼有不规则复数;
- 记单词时一次记三个形式:en bil, bilen, bilar。
练习
- 写出下列名词的不定指复数和定指复数:en gata(街道)、en pojke(男孩)、en telefon(电话)、ett äpple(苹果)、ett barn(孩子)、en lärare(老师)、en bok(书)。
- 下列名词分别属于第几类复数?en tidning(报纸)、ett bord(桌子)、en station(车站)、ett hjärta(心)、en kvinna(女人)。
- 翻译成瑞典语:「那些孩子」「三个男人」(男人 = en man,三 = tre)。
- 改错:Jag har två hundor.(我有两条狗。hund 是单音节 en 词,属于第 2 类)
答案
- gator – gatorna;pojkar – pojkarna;telefoner – telefonerna;äpplen – äpplena;barn – barnen;lärare – lärarna;böcker – böckerna。
- tidning:第 2 类(tidningar);bord:第 5 类(bord);station:第 3 类(stationer);hjärta:第 4 类(hjärtan);kvinna:第 1 类(kvinnor)。
- barnen;tre män。
- Jag har två hundar.