第一部分 词法
1.1名词:性与定指
Nouns: Gender and Definiteness
英语的名词只有一个变化维度:单数还是复数(car / cars),冠词 a 和 the 是独立的单词,放在名词前面就行。
瑞典语的名词有三个属性:
- 性(gender):en 词还是 ett 词;
- 定指(definiteness):定指还是不定指;
- 数(number):单数还是复数。
其中性是名词自带的、不会改变的属性,定指和数则会体现在名词的词尾上。于是一个名词通常有四个形式:
| 不定指 | 定指 | |
|---|---|---|
| 单数 | en bil | bilen |
| 复数 | bilar | bilarna |
本节讲单数的两行,也就是性和定指;复数的两行留到 1.2 名词:复数。
性:en 词与 ett 词
在 0.1 基础概念 中我们已经知道,瑞典语的名词分为两个性,分别用不同的不定冠词:
| en 词(通性) | ett 词(中性) |
|---|---|
| en bil 一辆车 | ett hus 一座房子 |
| en stol 一把椅子 | ett bord 一张桌子 |
| en kvinna 一个女人 | ett barn 一个孩子 |
| en hund 一条狗 | ett äpple 一个苹果 |
不定冠词 en/ett 的用法和英语的 a/an 相同,用来引入一个新的、不特定的对象。它同时也是数字「一」,这一点和中文完全一样:「一辆车」的「一」既是数词也起到了冠词的作用。
例子Jag har en bror och ett syskonbarn.
I have a brother and a niece/nephew. 我有一个兄弟和一个侄子(或侄女)。
解释bror(兄弟)是 en 词,syskonbarn(兄弟姐妹的孩子)是 ett 词。注意 syskonbarn 是 syskon(兄弟姐妹)+ barn(孩子)的复合词,barn 是 ett 词,所以整个词也是 ett 词。复合词的性由最后一个部分决定,见 0.4 构词。
一个名词是 en 词还是 ett 词,没有通用的规律。正确的做法是把冠词当作单词的一部分来记:不要记 bil,要记 en bil;不要记 hus,要记 ett hus。
如果用程序员的话说:性是名词的一个属性,只能查表,不能计算。
noun = { word: "hus", gender: "ett" } // gender 需要查词典,不能从 word 推导
不过「不能计算」不等于「完全没有线索」。下面这些规律能覆盖相当一部分单词。
en 词通常有以下几类:
- 大多数表示人和动物的名词
- en man(男人)、en kvinna(女人)、en lärare(老师)、en hund(狗)、en katt(猫)
- 例外:ett barn(孩子)、ett djur(动物)、ett lejon(狮子)
- 大多数以 -a 结尾的名词
- en flicka(女孩)、en vecka(星期)、en gata(街道)
- 例外:ett öga(眼睛)、ett öra(耳朵)、ett hjärta(心)
- 以下列词尾结尾的名词
- -are:en lärare(老师)、en läkare(医生)
- -het:en frihet(自由)、en nyhet(新闻)
- -ing / -ning:en tidning(报纸)、en parkering(停车场)
- -tion / -sion:en station(车站)、en version(版本)
- -dom:en sjukdom(疾病)、en ungdom(青年)
- -ism / -ist:en turism(旅游业)、en turist(游客)
ett 词通常有以下几类:
- 以下列词尾结尾的名词
- -ande / -ende:ett meddelande(消息)、ett leende(微笑)
- -um / -ium:ett museum(博物馆)、ett gymnasium(高中)
- -eri:ett bageri(面包房)、ett konditori(甜品店)
- -ment:ett dokument(文件)、ett argument(论据)
- -em:ett problem(问题)、ett system(系统)
- 一大批常用的单音节词,这些就真的只能硬记了
- ett år(年)、ett land(国家)、ett ord(词)、ett hus(房子)、ett bord(桌子)
如果你实在不知道一个名词的性,那就猜 en:en 词大约占全部名词的四分之三。
定指:把冠词挂在词尾
这是瑞典语名词最有特色的地方。英语说 the car,把定冠词放在名词前面;瑞典语则把定冠词「焊」在名词的后面:
可以看到,定指词尾和不定冠词长得几乎一样:en 词加 -en,ett 词加 -et(不定冠词 ett 去掉一个 t)。所以,只要你记住了一个名词的性,它的定指形式就几乎是自动的。
例子Jag köpte en bil i går. Bilen var dyr.
I bought a car yesterday. The car was expensive. 我昨天买了一辆车。那辆车很贵。
解释第一次出现时,车是一个新对象,用不定指 en bil;第二次说到它,双方都知道是哪辆车,用定指 bilen。
具体的拼写有几条规则:
| 情况 | en 词 | ett 词 |
|---|---|---|
| 一般情况 | en bil → bilen | ett hus → huset |
| 以非重读元音结尾 | en flicka → flickan | ett äpple → äpplet |
| 以非重读 -el, -er 结尾 | en nyckel → nyckeln(钥匙) | ett fönster → fönstret(窗户) |
| en syster → systern(姐妹) | ett exempel → exemplet(例子) | |
| 短元音 + 单个 m 或 n 结尾 | en man → mannen(男人) | ett rum → rummet(房间) |
后两行需要多看一眼:
- 以 -el、-er 结尾的 en 词只加 -n;而 ett 词则要去掉 -el、-er 里的 e,再加 -et:fönster → fönstr + et。以 -en 结尾的 ett 词也是一样:ett vatten → vattn + et = vattnet(水)。
- 瑞典语用双写辅音来表示前面的元音是短元音(见 0.2 发音)。但在词尾,m 一般不双写,n 在不少常用短词里也不双写,于是 man、rum 的元音虽然是短的,拼写上却看不出来。一旦后面加了词尾,这个短元音就需要「补」上双写:man → mannen,rum → rummet,hem → hemmet(家)。
把这几条规则写成伪代码,大致如下:
def definite_singular(word, gender):
suffix = "en" if gender == "en" else "et"
if ends_with_unstressed_vowel(word): # flicka, äpple
return word + suffix[1:] # flickan, äpplet
if ends_with_unstressed_el_or_er(word): # nyckel, fönster
if gender == "en":
return word + "n" # nyckeln
return drop_last_e(word) + "et" # fönstret
if short_vowel_then_single_m_or_n(word): # man, rum
word = word + last_letter(word) # mann, rumm
return word + suffix # bilen, huset, mannen, rummet
什么时候用定指?
大体上,瑞典语的定指和英语的 the 用法相同。但有几处差别值得注意,其中有些地方瑞典语反而和中文更像。
1. 职业、国籍、身份不加冠词。英语要说 She is a doctor,瑞典语和中文一样,直接说:
2.「有没有」某类东西时,常常不加冠词。
3. 抽象概念和泛指常用定指。英语里抽象名词不加冠词,瑞典语却常常用定指形式:
4. 身体部位和衣物常用定指代替物主代词。英语说 my head,瑞典语说「那个头」:
5. 季节、一天中的时段等泛指的时间用定指。
所属:-s
瑞典语的名词没有格,唯一的例外是表示所属的 -s。它相当于英语的 's,但不加撇号:
两个细节:
- -s 后面的名词用不定指形式。和英语 Anna's book(而不是 Anna's the book)一样,瑞典语说 Annas bok,不说 Annas boken。可以理解为 -s 已经「用掉」了这个名词的定指。
- 以 s、x、z 结尾的名字不再加 -s:Lars bok(拉尔斯的书),有时也写作 Lars' bok。
另外,表示数量的时候,瑞典语和中文一样不需要英语的 of:
名词小写
瑞典语的名词和英语一样,只有专有名词才大写:Anna、Stockholm、Sverige(瑞典)。
但要小心,英语里大写的几类词,在瑞典语里都是小写的:
| 类别 | 瑞典语 | 英语 |
|---|---|---|
| 星期 | måndag | Monday |
| 月份 | januari | January |
| 语言 | svenska | Swedish |
| 国籍 | en svensk | a Swede |
总结
本节介绍了瑞典语名词单数的两个属性:
- 每个名词要么是 en 词,要么是 ett 词,性需要连同单词一起记;猜不出来就猜 en;
- 定指通过词尾表达:en 词加 -en,ett 词加 -et,以元音结尾时只加 -n / -t;
- 职业、国籍和「有没有」不加冠词,抽象概念、身体部位常用定指,这些地方和英语不同;
- 所属用 -s,不加撇号,后面的名词用不定指形式;
- 星期、月份、语言、国籍都小写。
练习
- 写出下列名词的定指单数形式:en stol(椅子)、ett bord(桌子)、en vecka(星期)、ett hjärta(心)、en fågel(鸟)、ett rum(房间)、en dröm(梦)、ett vatten(水)。
- 翻译成瑞典语:「她是老师。」(老师 = en lärare,是 = är)
- 翻译成瑞典语:「埃里克的车」(车 = en bil)。
- 下面这句话哪里错了?Annas boken är på bordet.(安娜的书在桌子上。)
答案
- stolen, bordet, veckan, hjärtat, fågeln, rummet, drömmen, vattnet(ett 词以 -en 结尾,去掉 e 再加 -et)。
- Hon är lärare.(不加冠词)
- Eriks bil.
- -s 后面的名词要用不定指形式,应为 Annas bok är på bordet.