瑞典语零基础教程 第零部分 基础

第零部分 基础

0.3基本表达

在正式进入语法之前,我们先准备一批「开箱即用」的表达:打招呼、道谢、提问、数字、日期和时间。它们几乎每天都会用到,而且大多可以整句记住,暂时不必去分析语法。后面的章节学到相关语法时,再回过头来看它们,就会有「原来如此」的感觉。

打招呼与告别

瑞典语 英语 中文 说明
Hej!⁠ Hi! / Hello! 你好! 万能问候,任何时间、对任何人都可以用
Hejsan!⁠ Hi there! 你好呀! 比 hej 更亲切一点
Tjena!⁠ Hey! 嘿! 非正式,朋友之间用
God morgon!⁠ Good morning! 早上好!
God kväll!⁠ Good evening! 晚上好!
God natt!⁠ Good night! 晚安! 只在睡觉前说
Hej då!⁠ Bye! 再见! 最常用的告别语
Vi ses!⁠ See you! 回头见!
Ha det bra!⁠ Take care! 保重! 字面意思是「过得好」

瑞典人打招呼非常简单,一个 hej 几乎就能应付所有场合:对朋友、对同事、对商店店员,甚至对老板都可以说 hej。注意 hej då 里的 då 读 [doː]。

礼貌用语

瑞典语 英语 中文
Tack!⁠ Thanks! 谢谢!
Tack så mycket!⁠ Thank you very much! 非常感谢!
Tusen tack!⁠ Thanks a lot! 万分感谢!(字面意思:一千个谢谢)
Tack för maten!⁠ Thank you for the meal! 谢谢款待!(饭后对主人说)
Varsågod!⁠ Here you are! / You're welcome! 给你!/ 不客气!/ 请!
Ingen orsak!⁠ You're welcome! 不客气!(字面意思:没有理由)
Ursäkta!⁠ Excuse me! 劳驾!/ 打扰一下!
Förlåt!⁠ Sorry! 对不起!

tack 是瑞典语里出现频率最高的词之一。瑞典语没有一个和英语 please 完全对应的常用词,很多英语里说 please 的地方,瑞典语说 tack:

瑞Vill du ha kaffe? – Ja, tack. / Nej, tack.
英Would you like some coffee? – Yes, please. / No, thank you.
中你要咖啡吗?——好的,谢谢。/ 不用了,谢谢。

varsågod 则是 tack 的「另一半」:递东西给别人时说(给你),别人道谢后说(不客气),请别人先走、先吃时也说(请)。

ursäkta 和 förlåt 的区别和英语 excuse me / sorry 类似:要引起别人注意或者借过时说 ursäkta,做错了事道歉时说 förlåt。

你和您:du

如果你学过其他欧洲语言,可能会担心瑞典语要区分「你」和「您」。好消息是:现代瑞典语里,对所有人都用 du。

瑞典语原本也有一套复杂的敬称系统,人们习惯用头衔和姓氏称呼对方,用 Ni 表示尊敬。但在 1960 年代末到 1970 年代,瑞典社会经历了所谓的 du 改革(du-reformen):大家几乎一夜之间改为对所有人称 du。1967 年,瑞典国家卫生福利委员会(Socialstyrelsen)新任局长 Bror Rexed 在上任时宣布全体员工互相称 du,常被视为这场改革的标志性事件。

今天,无论是老师、医生、老板还是陌生人,瑞典人都用 du。用 Ni 称呼单个人的情况很少见,有时反而会显得疏远或过时。Ni 在今天主要的意思是「你们」。关于人称代词的完整内容,见 1.4 代词。

是与不是:ja、nej 和 jo

回答一般疑问句时,瑞典语有三个词:

  • ja:是,回答肯定的问题
  • nej:不,否定
  • jo:是,专门用来反驳否定的问题
问题 回答 意思
Kommer du? 你来吗?⁠ Ja, jag kommer.⁠ 来,我来。
Kommer du? 你来吗?⁠ Nej, jag kommer inte.⁠ 不,我不来。
Kommer du inte? 你不来吗?⁠ Jo, jag kommer.⁠ 来的,我来。
Kommer du inte? 你不来吗?⁠ Nej, jag kommer inte.⁠ 对,我不来。

回答否定问句,在中文和英语里都是一件容易产生歧义的事。中文说「你不来吗?——是的」,到底是来还是不来?英语的 Aren't you coming? – Yes 也常常需要补半句话才说得清楚。瑞典语用一个专门的 jo 解决了这个问题:只要听到 jo,就一定是「来」。

疑问词

疑问词 例句 英语 中文
vad⁠ Vad heter du?⁠ What's your name? 你叫什么名字?
vem⁠ Vem är det?⁠ Who is it? 是谁?
vilken⁠ Vilken buss tar du?⁠ Which bus do you take? 你坐哪路公交车?
vilket⁠ Vilket hus bor du i?⁠ Which house do you live in? 你住在哪座房子里?
vilka⁠ Vilka språk talar du?⁠ Which languages do you speak? 你会说哪些语言?
vems⁠ Vems bok är det?⁠ Whose book is it? 这是谁的书?
var⁠ Var bor du?⁠ Where do you live? 你住在哪里?
vart⁠ Vart ska du?⁠ Where are you going? 你要去哪里?
varifrån⁠ Varifrån kommer du?⁠ Where do you come from? 你从哪里来?
när⁠ När börjar filmen?⁠ When does the film start? 电影什么时候开始?
hur⁠ Hur mår du?⁠ How are you? 你好吗?
varför⁠ Varför är du trött?⁠ Why are you tired? 你为什么累?
hur mycket⁠ Hur mycket kostar det?⁠ How much does it cost? 这个多少钱?
hur många⁠ Hur många barn har du?⁠ How many children do you have? 你有几个孩子?
hur gammal⁠ Hur gammal är du?⁠ How old are you? 你多大了?

两组需要注意的区别:

  1. vilken / vilket / vilka 是同一个词的三种形式,要和后面名词的性和数一致:vilken 配 en 词(en buss),vilket 配 ett 词(ett hus),vilka 配复数(språk 在这里是复数)。这是我们第一次看到「根据名词的性改变形式」的规则,后面的形容词、代词都会这样。
  2. var 和 vart 的区别是「在哪里」和「去哪里」:var 问位置,vart 问方向。英语现在都用 where,旧式英语里还有 whither(去哪里);中文则用「在哪儿」和「去哪儿」区分,和瑞典语正好一样。

数字

数字 瑞典语 数字 瑞典语 数字 瑞典语
0 noll⁠ 7 sju⁠ 14 fjorton⁠
1 en / ett⁠ 8 åtta⁠ 15 femton⁠
2 två⁠ 9 nio⁠ 16 sexton⁠
3 tre⁠ 10 tio⁠ 17 sjutton⁠
4 fyra⁠ 11 elva⁠ 18 arton⁠
5 fem⁠ 12 tolv⁠ 19 nitton⁠
6 sex⁠ 13 tretton⁠ 20 tjugo⁠
数字 瑞典语 数字 瑞典语
30 trettio⁠ 100 (ett) hundra⁠
40 fyrtio⁠ 1 000 (ett) tusen⁠
50 femtio⁠ 1 000 000 en miljon⁠
60 sextio⁠ 1 000 000 000 en miljard⁠
70 sjuttio⁠
80 åttio⁠
90 nittio⁠

组合规则非常简单,而且和中文的顺序完全一样:从大到小依次排列,写成一个单词:

  • 21 = tjugo + ett = tjugoett(二十一)
  • 35 = trettio + fem = trettiofem(三十五)
  • 256 = två + hundra + femtio + sex = tvåhundrafemtiosex(两百五十六)

用程序员的话说,瑞典语数字就是按位从高到低拼接字符串,没有英语 thirteen / thirty 那样容易混的变化,也没有某些语言里「个位在前、十位在后」的倒序。

几个细节:

  • 数字 1 有两个形式:修饰名词时要和名词的性一致(en bil、ett hus),单独数数时用 ett:ett, två, tre…
  • en miljard 是十亿,相当于英语的 billion。瑞典语里的 en biljon 是一万亿(10¹²),别被字面骗了。
  • 瑞典语用逗号作小数点,用空格分隔千位:3,5 读作 tre komma fem;10 000 是一万。处理数据时尤其要注意。
  • 发音上,sju [ɧʉː](七)和 sjuttio [ˈɧɵtːɪʊ](七十)是 sj 音,tjugo [ˈɕʉːɡʊ](二十)是 tj 音,见 0.2 发音。口语里 -tio 常常读成 [tɪ],fyrtio(四十)则读作 [ˈfœʈːɪ]。

序数词(第一、第二……)的前十二个需要单独记:

第几 瑞典语 第几 瑞典语 第几 瑞典语
1. första⁠ 5. femte⁠ 9. nionde⁠
2. andra⁠ 6. sjätte⁠ 10. tionde⁠
3. tredje⁠ 7. sjunde⁠ 11. elfte⁠
4. fjärde⁠ 8. åttonde⁠ 12. tolfte⁠

从十三开始就有规律了:13 到 19 在基数词后面加 -de(trettonde、fjortonde、nittonde),整十加 -nde(tjugonde、trettionde),复合数只变最后一部分(tjugoförsta 第二十一,tjugoandra 第二十二)。

星期与月份

瑞典语 英语 中文
måndag⁠ Monday 星期一
tisdag⁠ Tuesday 星期二
onsdag⁠ Wednesday 星期三
torsdag⁠ Thursday 星期四
fredag⁠ Friday 星期五
lördag⁠ Saturday 星期六
söndag⁠ Sunday 星期日

如果你仔细比较,会发现瑞典语和英语的星期名称是一一对应的:måndag 是月亮日(Monday),tisdag、onsdag、torsdag、fredag 分别来自北欧神话里的提尔、奥丁、托尔和弗丽嘉,英语的 Tuesday、Wednesday、Thursday、Friday 也来自同一批神。只有 lördag 不一样,它的本义是「洗澡日」。

月份几乎和英语一模一样:januari、februari、mars、april、maj、juni、juli、augusti、september、oktober、november、december。

和英语不同,星期和月份在瑞典语里都小写,见 1.1 名词:性与定指。

日期与年份

瑞Vilket datum är det i dag? – Det är den 29 oktober.
英What's the date today? – It's the 29th of October.
中今天几号?——今天是 10 月 29 日。

日期前面加 den,数字读作序数词:den 29 oktober 读作 den tjugonionde oktober。

瑞典官方和日常都广泛使用 ISO 8601 格式书写日期:2026-10-29。程序员可以松一口气了,这正是我们在代码里最习惯的格式。

年份有两种读法,都很常见:

  • 1999:nittonhundranittionio(十九百九十九)
  • 2026:tjugohundratjugosex(二十百二十六)或 tvåtusentjugosex(两千零二十六)

时间

瑞Vad är klockan? – Klockan är tre.
英What time is it? – It's three o'clock.
中几点了?——三点了。

klockan 是「钟」的定指形式,Vad är klockan?⁠ 字面意思是「钟是什么?」。

时间 瑞典语 字面意思
3:00 klockan tre⁠ 三点
3:05 fem över tre⁠ 三点过五分
3:15 kvart över tre⁠ 三点过一刻
3:20 tjugo över tre⁠ 三点过二十分
3:25 fem i halv fyra⁠ 差五分到「半四」
3:30 halv fyra⁠ 「半四」,即三点半
3:35 fem över halv fyra⁠ 「半四」过五分
3:40 tjugo i fyra⁠ 差二十分四点
3:45 kvart i fyra⁠ 差一刻四点
3:55 fem i fyra⁠ 差五分四点

这张表里最大的陷阱是 halv fyra:它的意思是「去往四点的路上走了一半」,也就是 3:30,而不是 4:30。英语母语者和中国人在这里都会本能地理解错,请一定记住:halv 后面的数字要减一才是现在的钟点。

另外,25 分和 35 分前后的时间,瑞典人习惯以「半点」为参照来说:fem i halv fyra(3:25)、fem över halv fyra(3:35)。20 分和 40 分则两种说法都有:3:20 可以说 tjugo över tre,也可以说 tio i halv fyra。

书面上,瑞典语常用 24 小时制,小时和分钟之间用点号隔开:15.30(下午三点半)。

生存短语

瑞典语 英语 中文
Jag heter Li.⁠ My name is Li. 我叫李。
Vad heter du?⁠ What's your name? 你叫什么名字?
Var kommer du ifrån?⁠ Where are you from? 你从哪里来?
Jag kommer från Kina.⁠ I'm from China. 我来自中国。
Trevligt att träffas!⁠ Nice to meet you! 很高兴认识你!
Hur mår du? – Bra, tack. Och du?⁠ How are you? – Fine, thanks. And you? 你好吗?——很好,谢谢。你呢?
Talar du engelska?⁠ Do you speak English? 你会说英语吗?
Jag talar lite svenska.⁠ I speak a little Swedish. 我会说一点瑞典语。
Jag förstår inte.⁠ I don't understand. 我不明白。
Kan du säga det igen?⁠ Can you say that again? 你能再说一遍吗?
Kan du prata lite långsammare?⁠ Can you speak a little slower? 你能说慢一点吗?
Hur säger man "apple" på svenska?⁠ How do you say "apple" in Swedish? 「苹果」用瑞典语怎么说?
Vad betyder "lagom"?⁠ What does "lagom" mean? 「lagom」是什么意思?

注意:Var kommer du ifrån?⁠ 和前面疑问词表里的 Varifrån kommer du?⁠ 意思相同,前者在口语里更常见。talar 和 pratar 都是「说」,pratar 更口语化。

小知识:fika 和 lagom

有两个瑞典语单词几乎无法翻译,却是理解瑞典日常生活的钥匙。

fika 既是名词也是动词,指喝咖啡(或茶)、吃点甜点、和人聊天的休息时光。很多瑞典公司每天上午和下午都有固定的 fika 时间,大家放下工作一起喝咖啡。Ska vi fika?⁠ 意思是「我们去喝杯咖啡吧?」。

lagom 的意思是「刚刚好、不多不少」。咖啡不要太烫也不要太凉,lagom;工作不要太多也不要太少,lagom。瑞典人有句俗话叫 Lagom är bäst(适度最好),常被认为概括了瑞典人的处世之道。

总结

本节介绍了一批开箱即用的基本表达:

  1. hej 和 hej då 几乎能应付所有场合的问候和告别;
  2. tack 用途极广,很多英语说 please 的地方瑞典语说 tack;varsågod 是「给你、不客气、请」;
  3. 现代瑞典语对所有人都用 du;
  4. 回答否定的问题时,肯定的回答用 jo,而不是 ja;
  5. vilken / vilket / vilka 随名词的性和数变化;var 问位置,vart 问方向;
  6. 数字从大到小拼接成一个单词,顺序和中文一样;瑞典语用逗号作小数点;
  7. 星期和月份小写;日期常写作 ISO 格式 2026-10-29;
  8. halv fyra 是 3:30,不是 4:30。

练习

  1. 用瑞典语写出这些数字:47、68、1984(年份)。
  2. 用瑞典语说出这些时间:2:15、6:30、9:45、10:25。
  3. 朋友问你 Är du inte hungrig?(你不饿吗?)你其实饿了,该怎么回答?
  4. 翻译成瑞典语:「你住在哪里?」和「你要去哪里?」(住 = bor,要去 = ska)
  5. 你递给别人一杯咖啡,应该说什么?对方说 tack 之后,你又可以说什么?
答案
  1. fyrtiosju、sextioåtta、nittonhundraåttiofyra。
  2. kvart över två、halv sju、kvart i tio、fem i halv elva。
  3. Jo, jag är hungrig.⁠(否定的问题,肯定的回答用 jo)
  4. Var bor du?⁠ / Vart ska du?⁠(问位置用 var,问方向用 vart)
  5. 递东西时说 Varsågod!;对方道谢后可以说 Varsågod! 或 Ingen orsak!⁠