瑞典语零基础教程 第二部分 句法

支线,挂在 2.4 被动语态 上

2.4as 动词

S-Verbs

在 2.4 被动语态 里我们学到,动词加上 -s 就变成了被动。但瑞典语里还有一批动词,它们永远带着 -s,看上去像被动,意思却是主动的:

瑞Jag hoppas att du kommer.
英I hope you'll come.
中我希望你来。

这里的 hoppas 不是「被希望」,而就是「希望」。瑞典语里根本没有一个不带 -s 的 hoppa 表示「希望」(hoppa 是另一个词,意思是「跳」)。这类动词叫做 s 动词(s-verb,deponens)。

用程序员的话说,s 动词的 -s 是单词名字的一部分,而不是一个被动「运算符」。所以记单词的时候,要把 -s 一起记下来。

只有 s 形式的动词

下面这些动词只以 s 形式出现,意思是主动的:

不定式 现在时 过去时 supinum 英语 中文
hoppas⁠ hoppas⁠ hoppades⁠ hoppats⁠ hope 希望
andas⁠ andas⁠ andades⁠ andats⁠ breathe 呼吸
lyckas⁠ lyckas⁠ lyckades⁠ lyckats⁠ succeed 成功、做到
låtsas⁠ låtsas⁠ låtsades⁠ låtsats⁠ pretend 假装
svettas⁠ svettas⁠ svettades⁠ svettats⁠ sweat 出汗
åldras⁠ åldras⁠ åldrades⁠ åldrats⁠ age 变老
trivas⁠ trivs⁠ trivdes⁠ trivts⁠ feel at home 过得舒心
minnas⁠ minns⁠ mindes⁠ mints⁠ remember 记得
synas⁠ syns⁠ syntes⁠ synts⁠ be visible 看得见、显得
finnas⁠ finns⁠ fanns⁠ funnits⁠ exist 存在、有

规律和 s 被动完全一样(见 2.4 被动语态):

  • 前六个属于第 1 组,现在时和不定式同形:hoppas、andas、lyckas;
  • 后四个属于第 2 组或第 4 组,现在时去掉 -a 只留 -s:trivas → trivs,minnas → minns,synas → syns,finnas → finns。注意 minns 保留了双写的 nn,而过去时 mindes 和 supinum mints 只写一个 n:瑞典语的拼写习惯是 n 在 d、t 前不双写。

例子Jag minns inte hans namn.

I don't remember his name. 我不记得他的名字。

解释minns 是 minnas 的现在时。口语里同样的意思也常说 Jag kommer inte ihåg hans namn(komma ihåg 是一个小品词动词,见 1.5a 小品词动词)。

s 动词可以像普通动词一样构成完成时,supinum 也带 -s:

瑞Jag har alltid hoppats på det.
英I have always hoped for that.
中我一直盼着这件事。

Det finns:「有」

finnas 是最常用的 s 动词,Det finns … 相当于英语的 there is / there are:

  • 瑞典语:Det finns en bank här.⁠

  • 英语:There is a bank here.

  • 中文:这里有一家银行。

  • 瑞典语:Finns det mjölk i kylskåpet?⁠

  • 英语:Is there any milk in the fridge?

  • 中文:冰箱里有牛奶吗?

注意第二句的倒装:det 是主语,疑问句里定式动词 finns 跑到了第一位(见 0.5 词序)。

中文用一个「有」字同时表示「拥有」和「存在」:「我有一辆车」「这里有一家银行」。瑞典语和英语一样把它们分开:

意思 瑞典语 英语 中文
拥有 Jag har en bil.⁠ I have a car. 我有一辆车。
存在 Det finns en bank här.⁠ There is a bank here. 这里有一家银行。

所以,「这里有……」不要说成 Här har en bank。

Jag trivs:一个很瑞典的词

trivas 很难找到一个准确的英语或中文对应词,大意是「在某个环境里感到舒服、自在、适应」:

  • 瑞典语:Jag trivs i Sverige.

  • 英语:I like living in Sweden. / I feel at home in Sweden.

  • 中文:我在瑞典过得很舒心。

  • 瑞典语:Trivs du på jobbet?⁠

  • 英语:Do you enjoy your job?

  • 中文:你工作得开心吗?

瑞典人谈论工作、住处、城市时经常用到它,值得作为一个整体记住。

相互动词:「彼此」

另一类 s 动词表示相互的动作,-s 的意思相当于「彼此、互相」(varandra):

s 动词 现在时 过去时 supinum 英语 中文
träffas⁠ träffas⁠ träffades⁠ träffats⁠ meet (each other) 见面
ses⁠ ses⁠ sågs⁠ setts⁠ see each other 见面
mötas⁠ möts⁠ möttes⁠ mötts⁠ meet 相遇、会面
kramas⁠ kramas⁠ kramades⁠ kramats⁠ hug (each other) 拥抱
höras⁠ hörs⁠ hördes⁠ hörts⁠ be in touch 联系
slåss⁠ slåss⁠ slogs⁠ slagits⁠ fight 打架
umgås⁠ umgås⁠ umgicks⁠ umgåtts⁠ spend time together 来往、相处

对比一下普通动词和它的相互形式:

瑞Jag träffar Anna i morgon. / Vi träffas i morgon.
英I'm meeting Anna tomorrow. / We're meeting tomorrow.
中我明天见安娜。/ 我们明天见面。

Vi träffas 的意思等于 Vi träffar varandra(我们彼此见面)。中文里的「见面」「拥抱」「打架」本身就是相互动词,主语必须是两个以上的人,和瑞典语的相互 s 动词是同一个思路:「我们见面」可以说,「我见面安娜」就不行了。

这一类动词贡献了好几句日常告别语:

瑞典语 字面意思 英语 中文
Vi ses!⁠ 我们会彼此看见 See you! 回见!
Vi hörs!⁠ 我们会彼此听见 Talk to you later! 再联系!
Vi ses i morgon!⁠ 我们明天彼此看见 See you tomorrow! 明天见!

中文的「再见」字面上也是「再次看见」,和 Vi ses 的构思如出一辙。

意思和原词不同的 s 动词

还有一些 s 动词和不带 -s 的动词同时存在,但意思发生了偏移。最常用的是 kännas:känna 是「感觉到、认识」,kännas 是「(某物)给人的感觉是」:

  • 瑞典语:Hur känns det?⁠

  • 英语:How does it feel?

  • 中文:感觉怎么样?

  • 瑞典语:Det känns bra.⁠

  • 英语:It feels good.

  • 中文:感觉不错。

finnas 也属于这一类:finna 是书面语里的「找到」(finna – finner – fann – funnit),finnas 却是「存在」。

总结

本节介绍了几类看起来像被动、意思却是主动的 s 动词:

  1. 只有 s 形式的动词:hoppas、andas、lyckas、trivas、minnas、finnas 等,-s 是单词的一部分,要连同 -s 一起记;
  2. s 动词的变化规律和 s 被动相同:第 1 组现在时同不定式,第 2、4 组现在时只留 -s(trivs、minns、finns);
  3. Det finns 表示「存在」,相当于英语的 there is,不要和表示「拥有」的 ha 混淆;
  4. 相互动词:träffas、ses、kramas、höras 等,-s 表示「彼此」,Vi ses!⁠ 和 Vi hörs!⁠ 是常用的告别语;
  5. 有些 s 动词的意思和原词不同,比如 kännas(给人的感觉是)。

练习

  1. 填入括号中动词的现在时:Jag ___ här.(trivas)Vi ___ i morgon.(ses)___ det mjölk?(finnas)
  2. 填入括号中动词的过去时:Vi ___ i Stockholm 2020.(träffas)
  3. 翻译成瑞典语:「我记得她。」(她 = henne)
  4. 翻译成瑞典语:「我希望你过得舒心。」(希望 = hoppas,你 = du)
  5. 改错:Här har en bra restaurang.(这里有一家好餐馆。)
答案
  1. Jag trivs här.⁠ Vi ses i morgon. Finns det mjölk?⁠
  2. Vi träffades i Stockholm 2020.⁠
  3. Jag minns henne.⁠
  4. Jag hoppas att du trivs.⁠(att 从句中的词序见 2.5 从句)
  5. Det finns en bra restaurang här.⁠(表示存在要用 det finns,不能用 ha)