瑞典语零基础教程 第一部分 词法

第一部分 词法

1.6副词

Adverbs

副词修饰动词、形容词、其他副词,或者整个句子。英语的副词大多由形容词加 -ly 构成(quick → quickly),中文则常常在形容词后面加「地」(快快地跑)。

瑞典语的做法最省事:它直接借用形容词的 ett 形式。在 1.3 形容词 中我们学过,形容词修饰 ett 词时要加 -t:ett snabbt tåg(一列快车)。这个 -t 形式拿来修饰动词,就是副词:

瑞Tåget går snabbt.
英The train goes quickly.
中火车开得很快。

所以 snabbt 一个词身兼两职,既是 ett 词前的形容词,又是副词。中文的「快」也是如此,「快车」「跑得快」用的是同一个字。

从形容词派生副词

规则只有一条:副词 = 形容词的 ett 形式。形容词怎么变 ett 形式,副词就怎么变:

形容词 副词 例句
snabb 快的⁠ snabbt⁠ Hon springer snabbt. 她跑得很快。⁠
glad 高兴的⁠ glatt⁠ Han skrattade glatt. 他开心地笑了。⁠
tyst 安静的⁠ tyst⁠ Prata tyst! 小声说话!⁠
god 好的⁠ gott⁠ Jag sov gott. 我睡得很好。⁠
bra 好的⁠ bra⁠ Hon sjunger bra. 她唱得很好。⁠

glad → glatt、god → gott 的拼写变化,tyst、bra 保持不变,这些都和形容词的 ett 形式完全一致,没有新东西要学。

以 -lig 结尾的形容词有两种副词形式,-ligt 和 -ligen,它们的分工不同:

  • -ligt 描述动作的方式:Tala tydligt! Speak clearly! 说清楚一点!
  • -ligen 多半是对整句话的评价:Han är tydligen sjuk.⁠ Apparently he's ill. 他好像病了。

常见的 -ligen 副词有:troligen(很可能)、möjligen(也许)、verkligen(真的)、egentligen(其实)、tydligen(显然、看来)。还有书面语里常见的 vänligen(请),比如告示上的 Vänligen stäng dörren(请随手关门)。

此外还有一大批副词本来就是副词,不从形容词派生:nu(现在)、snart(很快)、ofta(经常)、alltid(总是)、aldrig(从不)、här(这里)、där(那里)。

地点副词:静止与运动

这是本节最需要注意的地方。瑞典语的很多地点副词有两个形式:一个表示运动的方向(去哪儿),一个表示静止的位置(在哪儿)。

运动(去哪儿) 静止(在哪儿) 中文
hem⁠ hemma⁠ 回家 / 在家
ut⁠ ute⁠ 出去 / 在外面
in⁠ inne⁠ 进去 / 在里面
upp⁠ uppe⁠ 上去 / 在上面
ner⁠ nere⁠ 下去 / 在下面
bort⁠ borta⁠ 离开 / 不在、在远处
fram⁠ framme⁠ 向前 / 到了
hit⁠ här⁠ 到这里 / 在这里
dit⁠ där⁠ 到那里 / 在那里
vart⁠ var⁠ 去哪里 / 在哪里
运动:去哪儿 静止:在哪儿 hem hemma 回家 / 在家 ut ute 出去 / 在外面 in inne 进去 / 在里面 upp uppe 上去 / 在上面 ner nere 下去 / 在下面 bort borta 离开 / 不在 fram framme 向前 / 到了 hit här 到这里 / 在这里 dit där 到那里 / 在那里 ? vart var 去哪里 / 在哪里
红色箭头表示运动(去哪儿),蓝色圆点表示静止(在哪儿)

例子Jag går hem.⁠ I'm going home. 我回家。

Jag är hemma.⁠ I'm at home. 我在家。

Vart ska du?⁠ Where are you going? 你去哪儿?

Var bor du?⁠ Where do you live? 你住在哪儿?

Vi är framme!⁠ We're here! 我们到了!

现代英语基本上只剩 home / at home 这一对还保留着区别,where 一个词既管「在哪儿」又管「去哪儿」。但早期的英语里也有一整套成对的词:here / hither,there / thither,where / whither。瑞典语的 här / hit、där / dit、var / vart 和它们一一对应,只是瑞典语至今还在天天使用。

中文则是把这个区别放在动词上:「回家」和「在家」,「出去」和「在外面」。

选择哪个形式,看的是动词:

def place_adverb(pair, verb):
    # pair = ("hem", "hemma")
    if verb in MOTION:          # gå, åka, komma, springa, flytta, resa ...
        return pair[0]          # 运动形式:hem, ut, hit, vart
    return pair[1]              # 静止形式:hemma, ute, här, var(vara, bo, sitta, stanna ...)

表示「从哪里来」的时候加 -ifrån:varifrån(从哪里)、härifrån(从这里)、därifrån(从那里)、hemifrån(从家里)。

句子副词

在 0.5 词序 中我们已经学过,句子副词修饰的是整个句子,它在槽位表里有自己固定的位置:

  • 主句中,紧跟在定式动词(和倒装的主语)后面:Jag dricker aldrig kaffe.⁠ / I dag dricker jag inte kaffe.⁠
  • 从句中,位于定式动词前面(BIFF):Jag vet att du aldrig dricker kaffe.⁠

常见的句子副词有:

句子副词 中文 句子副词 中文
inte⁠ 不 kanske⁠ 也许
aldrig⁠ 从不 nog⁠ 大概
alltid⁠ 总是 verkligen⁠ 真的
ofta⁠ 经常 egentligen⁠ 其实
sällan⁠ 很少 tyvärr⁠ 可惜
också⁠ 也 faktiskt⁠ 事实上
bara⁠ 只 redan⁠ 已经
gärna⁠ 乐意 fortfarande⁠ 仍然

几个和英语、中文用法略有不同的:

  • också(也)和 inte heller(也不):英语的 too / either 放在句尾,瑞典语则是普通的句子副词。
    • Jag kommer också.⁠ I'm coming too. 我也来。
    • Jag kommer inte heller.⁠ I'm not coming either. 我也不来。
    • 简短回答:Jag också.⁠(我也是。)/ Inte jag heller.⁠(我也不。)
  • redan(已经)和 fortfarande(仍然):
    • Hon har redan ätit.⁠ She has already eaten. 她已经吃过了。
    • Han bor fortfarande hemma.⁠ He still lives at home. 他还住在家里。

语气小品词:ju、väl、nog

瑞典语口语里有几个很短的句子副词,它们不改变句子的事实内容,只表达说话人的态度。英语很难翻译它们,中文的语气词却正好能对上号:

  • ju:说话人认为对方本来就知道,相当于中文的「嘛」「不是……吗」。
    • Du vet ju att jag inte dricker kaffe.⁠
    • You know I don't drink coffee.
    • 你知道的嘛,我不喝咖啡。
  • väl:说话人希望对方确认,相当于中文的「吧」,英语的反义疑问句。
    • Du kommer väl i morgon?⁠
    • You're coming tomorrow, aren't you?
    • 你明天会来吧?
  • nog:说话人的推测,相当于中文的「大概」「应该」。
    • Han kommer nog snart.⁠
    • He'll probably come soon.
    • 他大概很快就到了。

它们都是句子副词,位置和 inte 一样。初学阶段能听懂就行,等你能自然地用上 ju 和 väl 的时候,你的瑞典语听起来就已经很地道了。

程度副词

程度副词修饰形容词或其他副词:

  • mycket(很、非常):Det är mycket kallt i dag.⁠ It's very cold today. 今天很冷。
  • ganska(相当、挺):Filmen var ganska bra.⁠ The film was quite good. 电影挺好的。
  • lite(有点):Jag är lite trött.⁠ I'm a little tired. 我有点累。
  • för(太):Kaffet är för varmt.⁠ The coffee is too hot. 咖啡太烫了。
  • så(这么、那么):Det är så dyrt!⁠ It's so expensive! 这么贵!
  • väldigt(非常,口语):Hon är väldigt snäll.⁠ She's really kind. 她人特别好。
  • helt(完全):Det är helt fel.⁠ It's completely wrong. 完全错了。

口语里还有一个极其常用的前缀 jätte-(本义是「巨人」),加在形容词前面表示「超级」,而且和形容词写成一个词:jättebra(超级好)、jättegod(超级好吃)、jättestor(巨大)。

  • Maten var jättegod!⁠ The food was really delicious! 饭超好吃!

gärna、hellre、helst

英语表达喜好要用动词:I like to、I'd rather、I prefer。瑞典语则用一组副词,它们恰好是同一个词的原级、比较级和最高级:

副词 意思 例句
gärna⁠ 乐意、喜欢 Jag dricker gärna te. I like (drinking) tea. 我爱喝茶。⁠
hellre⁠ 宁愿、更愿意 Jag dricker hellre te än kaffe. I'd rather have tea than coffee. 比起咖啡我更愿意喝茶。⁠
helst⁠ 最好、最想 Jag dricker helst te. I prefer tea. 我最喜欢喝茶。⁠

别人问你要不要什么东西时,一个字的回答 Gärna! 就是「好呀,乐意之至」。

副词的比较级

副词的比较级和最高级与形容词一样,加 -are 和 -ast(见 1.3 形容词):

  • snabbt – snabbare – snabbast(快)
  • ofta – oftare – oftast(经常)

例子Hon springer snabbare än jag.⁠ She runs faster than me. 她跑得比我快。

Vem springer snabbast?⁠ Who runs fastest? 谁跑得最快?

不规则的几个,和英语一样,正好都是最常用的:

原级 比较级 最高级 中文
bra / väl⁠ bättre⁠ bäst⁠ 好
illa⁠ värre / sämre⁠ värst / sämst⁠ 坏、糟
mycket⁠ mer⁠ mest⁠ 多
lite⁠ mindre⁠ minst⁠ 少
länge⁠ längre⁠ längst⁠ 长久
gärna⁠ hellre⁠ helst⁠ 乐意

总结

本节介绍了瑞典语的副词:

  1. 由形容词派生的副词就是形容词的 ett 形式:snabb → snabbt,glad → glatt;
  2. -lig 形容词有 -ligt(方式)和 -ligen(评价整句)两种副词形式;
  3. 地点副词分运动和静止两个形式:hem / hemma,ut / ute,hit / här,vart / var,按动词选择;
  4. 句子副词在主句中位于定式动词之后,在从句中位于定式动词之前;
  5. ju、väl、nog 表达说话人的态度,相当于中文的「嘛」「吧」「大概」;
  6. gärna – hellre – helst 用副词表达喜好;副词的比较级同形容词,加 -are / -ast。

练习

  1. 写出下列形容词对应的副词:snabb(快的)、glad(高兴的)、tydlig(清楚的)、bra(好的)。
  2. 选择 hem 或 hemma 填空:Jag är ___ i dag. / Vi går ___ nu.
  3. 选择 var 或 vart 填空:___ bor du? / ___ ska du åka?
  4. 翻译成瑞典语:「我从不喝咖啡。」(从不 = aldrig,喝 = dricka,咖啡 = kaffe)
  5. 翻译成瑞典语:「我更愿意喝茶。」(茶 = te)
  6. 翻译成瑞典语,用上 väl:「你明天会来吧?」(来 = komma,明天 = i morgon)
答案
  1. snabbt, glatt, tydligt, bra。
  2. Jag är hemma i dag.⁠(静止)/ Vi går hem nu.⁠(运动)
  3. Var bor du?⁠(静止)/ Vart ska du åka?⁠(运动)
  4. Jag dricker aldrig kaffe.⁠
  5. Jag dricker hellre te.⁠
  6. Du kommer väl i morgon?⁠