第零部分 基础
0.4构词
在具体学习瑞典语语法之前,我们先来看看瑞典语是怎么造词的。这可能是整本教程里最让人兴奋的一节:掌握了构词规则,你的词汇量会成倍增长。
瑞典语造新词主要靠两种方法:
- 复合(compounding):把两个或更多现成的单词拼在一起,比如 sjuk(生病的)+ hus(房子)= sjukhus(医院);
- 派生(derivation):给现成的单词加上前缀或后缀,比如 fri(自由的)+ -het = frihet(自由)。
反过来,遇到一个很长的生词时,只要把它拆开,按顺序读出每一部分,意思往往就清楚了。
复合词
英语也有复合词,但写法很随意:bus stop 分开写,bedroom 连着写,e-mail 中间加连字符。瑞典语则只有一条规则:复合词永远连写成一个单词。
| 组成 | 复合词 | 英语 | 中文 |
|---|---|---|---|
| en buss + en hållplats | en busshållplats | bus stop | 公交车站 |
| ett barn + en vagn | en barnvagn | pram | 婴儿车 |
| en tand + en läkare | en tandläkare | dentist | 牙医 |
| sjuk + ett hus | ett sjukhus | hospital | 医院 |
| stor + en stad | en storstad | big city | 大城市 |
| röd + ett vin | ett rödvin | red wine | 红葡萄酒 |
| sova + ett rum | ett sovrum | bedroom | 卧室 |
| skriva + ett bord | ett skrivbord | desk | 书桌 |
| tvätta + en maskin | en tvättmaskin | washing machine | 洗衣机 |
| socker + fri | sockerfri | sugar-free | 无糖的 |
| snö + vit | snövit | snow-white | 雪白的 |
从表里可以看出,复合词的各部分可以是名词、形容词,也可以是动词的词干(sov-、skriv-、tvätt-)。
最后一部分说了算
不管一个复合词由几部分组成,最后一部分是中心词,前面的部分只是对它的修饰和限定。中心词决定了整个复合词的意思类别、性和变化方式:
例子ett barn(孩子)+ en vagn(车)= en barnvagn
en lösen(口令)+ ett ord(词)= ett lösenord(密码)
解释barnvagn 是一种「车」,所以跟着 vagn 是 en 词,尽管 barn 是 ett 词。lösenord 是一种「词」,所以跟着 ord 是 ett 词,尽管 lösen 是 en 词。
既然中心词决定一切,那么把两个部分调换顺序,就会得到完全不同的东西:
- en husbåt = hus(房子)+ båt(船):一种船,船屋
- ett båthus = båt(船)+ hus(房子):一种房子,船库
复合词的变化形式也完全跟着中心词走。hållplats 的变化是 en hållplats – hållplatsen – hållplatser,那么 busshållplats 就是 en busshållplats – busshållplatsen – busshållplatser。
程序员对这种结构应该非常熟悉。很多编程语言里的类型名也是这样命名的:ArrayList 是一种 List,HashMap 是一种 Map,最后一个词是「类型」,前面的词是「修饰」。读瑞典语复合词时,可以从右往左读:
busshållplats = hållplats ← buss
(是什么) (什么样的)
车站 公交车的
连接成分
把两个单词拼在一起时,中间有时需要做一点「粘合」。
1. 加 -s-。这是最常见的连接成分:
- arbete(工作)+ dag(天)= arbetsdag(工作日,arbete 末尾的 e 去掉了)
- kök(厨房)+ bord(桌子)= köksbord(厨房餐桌)
- universitet(大学)+ bibliotek(图书馆)= universitetsbibliotek(大学图书馆)
- parkering(停车)+ plats(位置)= parkeringsplats(停车位)
什么时候加 -s- 没有绝对的规律,但有一条很好用的经验:第一部分以 -ing、-ning、-het、-tion、-tet、-dom、-skap 结尾时,几乎总要加 -s-(parkeringsplats、nyhetsbrev 新闻简报、universitetsbibliotek)。另外,第一部分本身已经是复合词时,也常常加 -s-:fot + boll 是 fotboll(足球),再加上 match(比赛)就成了 fotbollsmatch。
2. 去掉或改变末尾的 -a。以 -a 结尾的名词作第一部分时,-a 常常被去掉,或者变成 -u、-o:
- flicka(女孩)+ vän(朋友)= flickvän(女朋友,flicka 去掉了 -a)
- skola(学校)+ buss(公交车)= skolbuss(校车,skola 去掉了 -a)
- gata(街道)+ kök(厨房)= gatukök(路边快餐摊)
- vecka(星期)+ dag(天)= veckodag(一周中的某一天)
- kyrka(教堂)+ gård(院子)= kyrkogård(墓地)
3. 以 -are 结尾的名词去掉 -e。
- lärare(老师)+ rum(房间)= lärarrum(教师办公室)
- läkare(医生)+ besök(拜访)= läkarbesök(看医生)
这些变化只能在阅读中慢慢积累。好在它们不影响理解:只要认出了每一部分,加没加 -s-、-a 变成了什么,都不妨碍你读懂这个词。
分开写就错了:särskrivning
瑞典语里有一个专门的词叫 särskrivning(分写),指的是把本该连写的复合词错误地分开写。这是瑞典人自己写作时也常犯的错误(常被认为和英语的影响有关),而它造成的误会有时相当滑稽:
| 正确写法 | 意思 | 错误的分写 | 变成了 |
|---|---|---|---|
| kycklinglever | 鸡肝 | kyckling lever | 小鸡活着 |
| rökfritt | 禁止吸烟(无烟的) | rök fritt | 随便抽 |
| sjuksköterska | 护士 | sjuk sköterska | 生病的护士 |
原因很简单:分开写之后,每个单词都恢复了独立的身份。lever 单独出现时既可以是名词「肝」,也可以是动词「活着」(leva 的现在时);rök 单独出现时可以是动词 röka(吸烟)的命令式,fritt 则是副词「自由地」,合起来就成了「尽情抽吧」。这和中文里断句不同导致歧义是一个道理。
所以请记住:瑞典语复合词一定连写。
派生词
派生词是给一个基本词加上前缀或后缀构成的新词。后缀通常会改变词性(比如把形容词变成名词),而前缀通常只改变意思。
名词后缀
名词后缀最有用的一点是:后缀决定了名词的性。所以,记住了后缀,就等于记住了一大批名词的性。
| 后缀 | 性 | 例子 | 来源 |
|---|---|---|---|
| -het | en | en frihet(自由)、en möjlighet(可能性)、en säkerhet(安全) | 形容词 fri、möjlig、säker |
| -ning / -ing | en | en öppning(开口)、en betalning(付款)、en parkering(停车) | 动词 öppna、betala、parkera |
| -are | en | en talare(演讲者)、en läsare(读者)、en spelare(玩家) | 动词 tala、läsa、spela |
| -dom | en | en sjukdom(疾病)、en ungdom(青年) | 形容词 sjuk、ung |
| -tion / -sion | en | en station(车站)、en information(信息)、en version(版本) | 外来词 |
| -ist / -ism | en | en turist(游客)、en pianist(钢琴家)、en turism(旅游业) | 外来词 |
| -else | 多为 en | en upplevelse(经历)、en rörelse(运动);但 ett fängelse(监狱) | 动词 uppleva、röra |
| -ande / -ende | ett | ett meddelande(消息)、ett leende(微笑)、ett boende(住处) | 动词 meddela、le、bo |
| -eri | ett | ett bageri(面包房)、ett tryckeri(印刷厂) | 动词 baka、trycka |
| -skap | 两种都有 | en kunskap(知识)、en vänskap(友谊);ett landskap(风景)、ett sällskap(陪伴、协会) | 名词、形容词等 |
几点说明:
- -are 是最能产的后缀之一,几乎任何表示动作的动词都可以加上 -are 表示「做这件事的人」,相当于英语的 -er:tala → talare(speak → speaker),läsa → läsare(read → reader)。注意 -are 加在动词词干上,不定式的 -a 要去掉。
- -het 相当于英语的 -ness / -ity:fri → frihet(free → freedom),möjlig → möjlighet(possible → possibility)。
- -ning 相当于英语的 -ing / -tion,把动词变成表示这个动作或其结果的名词:betala → betalning(pay → payment)。
- -skap 是少有的「两种性都有」的后缀,用到时请单独查一下。
形容词后缀
| 后缀 | 意思 | 例子 |
|---|---|---|
| -ig | 有……的,像……的 | sol(太阳)→ solig(晴朗的)、moln(云)→ molnig(多云的) |
| -lig | 有……性质的 | vän(朋友)→ vänlig(友好的)、dag(天)→ daglig(每天的) |
| -isk | ……的,相当于英语 -ic | praktisk(实用的)、typisk(典型的)、politisk(政治的) |
| -bar | 可以被……的,相当于 -able | läsbar(可读的)、ätbar(可食用的)、användbar(可用的) |
| -sam | 有……倾向的 | långsam(慢的)、arbetsam(勤劳的) |
| -lös | 没有……的,相当于 -less | arbetslös(失业的)、hemlös(无家可归的)、trådlös(无线的) |
| -full | 充满……的,相当于 -ful | värdefull(有价值的)、hoppfull(充满希望的) |
程序员会对 trådlös(tråd 线 + -lös 没有)会心一笑:它就是 wireless,构词方式和英语一模一样。
前缀
| 前缀 | 作用 | 例子 |
|---|---|---|
| o- | 否定,相当于英语 un- / in- | lycklig → olycklig(不幸的)、möjlig → omöjlig(不可能的)、vanlig → ovanlig(不寻常的) |
| miss- | 错误地,相当于 mis- | förstå → missförstå(误解)、nöjd → missnöjd(不满意的) |
| be- | 把动词变成及物动词等 | svara på → besvara(回答,及物)、skriva → beskriva(描述) |
| för- | 使……,常把形容词变成动词 | bättre → förbättra(改善)、enkel → förenkla(简化) |
| åter- | 再、重新,相当于 re- | vinna → återvinna(回收)、komma → återkomma(回来) |
其中最常用的是 o-,它几乎可以加在任何形容词前面表示否定,相当于英语的 un- 和中文的「不」。
be- 的作用需要看一个例子。svara(回答)后面要接介词:svara på frågan(回答问题);加上 be- 之后,besvara 可以直接带宾语:besvara frågan。这和英语 answer to 与 answer 的区别类似。
口语里还有一个非常常见的强调前缀 jätte-(本义是「巨人」),相当于「超级、特别」:jättebra(特别好)、jättestor(巨大的)。
拆解一个长词
既然复合词可以无限地拼下去,瑞典语理论上就没有「最长」的单词,只有「更长」的单词。我们用一个常被引用的长词来练习一下拆解:
realisationsvinstbeskattning
英语:capital gains taxation
中文:资本利得税的征收
从右往左拆:
realisation + s + vinst + beskattning
└ be- + skatt(税)+ -ning:征税
└ vinst:收益
└ realisation:变现(出售资产)
中心词是 beskattning(征税),以 -ning 结尾,所以整个词是 en 词。前面的 realisationsvinst 说明征的是什么税:「变现所得的收益」,也就是出售资产赚到的钱。realisation 以 -tion 结尾,所以后面接了连接成分 -s-,这正好验证了前面那条经验规则。
日常生活中的复合词当然不会这么夸张,但拆解的方法是一样的。比如 tandläkarmottagning:tand(牙)+ läkar(e)(医生)+ mottagning(接诊处),就是「牙科诊所」。
总结
本节介绍了瑞典语的构词法:
- 复合词永远连写,分开写(särskrivning)会改变意思;
- 复合词的最后一部分是中心词,决定整个词的意思类别、性和变化方式;读复合词可以从右往左读;
- 拼接时常用连接成分 -s-,第一部分以 -ing、-ning、-het、-tion 等结尾时几乎总要加;以 -a 结尾的第一部分常去掉 -a 或变成 -u、-o;
- 名词后缀决定名词的性:-het、-ning、-are、-dom、-tion 是 en 词,-ande、-eri 是 ett 词,-skap 两种都有;
- 常用的形容词后缀有 -ig、-lig、-isk、-bar、-sam、-lös、-full,常用的前缀有 o-、miss-、be-、för-、åter-。
练习
- 写出下列复合词的性:dag(天,en 词)+ ljus(光,ett 词)= dagsljus(日光);bad(洗澡)+ rum(房间,ett 词)= badrum(浴室);kaffe(咖啡,ett 词)+ kopp(杯子,en 词)= kaffekopp(咖啡杯)。
- 拆解下列复合词并猜出意思:sjukhusparkering、vardagsrum(vardag = 平日)、skolbuss。
- 用后缀造词:spela(玩、演奏)+ -are = ?;ny(新的)+ -het = ?;öppna(打开)+ -ning = ?。它们分别是 en 词还是 ett 词?
- 给下列形容词加上否定前缀:möjlig(可能的)、vanlig(寻常的)、säker(确定的)。
- 为什么 rökfritt 不能写成 rök fritt?
答案
- ett dagsljus(中心词 ljus 是 ett 词);ett badrum(中心词 rum 是 ett 词);en kaffekopp(中心词 kopp 是 en 词)。
- sjuk + hus + parkering:医院停车场;vardag + s + rum:「平日的房间」,即客厅;skol(a) + buss:校车。
- en spelare(玩家、演奏者);en nyhet(新闻、新事物);en öppning(开口、开幕)。-are、-het、-ning 都是 en 词的后缀。
- omöjlig(不可能的)、ovanlig(不寻常的)、osäker(不确定的)。
- rökfritt 是一个复合词,意思是「无烟的、禁止吸烟」;分开写成 rök fritt 就变成了两个独立的词:rök 是 röka(吸烟)的命令式,fritt 是「自由地」,意思变成了「尽情抽吧」。